Under de socialdemokratiska regeringsåren under 70-talet hade vi en relativ budget balans och lånade knappt från främmande land. Det klart att inflationen i Sverige precis som för omvärlden utgjorde ett problem. Men det hade varit intressant att få veta om Åström hade tyckt att staten skulle lägga sig i avtalsrörelsen och om vi skulle avstå från viktiga försäkringar i arbetslivet för att på så sätt sänka lönekostnaderna.

Åström nämner socialiseringar. Men de största statssocialiseringarna under modern tid genomfördes av borgerliga regeringar. Varven, stålet, tekoindustrin och skogen blev aktuella för en statssocialism som vi inte hade sett under 44 år av socialdemokratiskt regeringsinnehav. Löntagarfonderna medverkade inte till investeringarna minskade. Istället fick exportindustrin bättre förutsättningar genom den offensiva devalvering om 16 procent regeringen Palme lanserade, till skillnad från de mindre, defensiva och ineffektiva devalveringarna som de borgerliga lanserade och som tillsammans uppgick till 25 procent.

Därefter beslutade regeringen Palme att det var slut med devalveringar. Efter valet 82 stängde industriministern bankakuten och man försökte avsluta stödet till ineffektiva företag som ägt rum under de borgerliga regeringsåren. Regeringen ställde in sig även in på att bekämpa den höga inflationen och sanera statsfinanserna. Resultat blev förbättrade statsfinanser, minskad statsskuld, ökade orderingångar och bättre tillväxt.

Martin Tunström (S)
Medlem SSU Helsingborg

Publicerad i Helsingborgs Dagblads ”Min mening” den 11 oktober 2012.

Andra skriver intressant om: Politik, debatt, Sture Åström, Helsingborgs Dagblad, Socialdemokraterna, borgerligheten, kärnkraft, energi, elkraft, Torbjörn Fälldin, inflation, socialiseringar, Löntagarfonder, Palme, tillväxt, välfärd, statsskuld

Arbetsgivaravgiften är ett avstått löneutrymme. Dessutom räknar inte skribenten med det konsumtionsbortfall som blir när han kraftigt försämrar pensionerna och sjukförsäkringen. Detta drabbar de företag som säljer varor och tjänster till dem som uppbär pension och sjukförsäkring. Sedan är det riktigt att vi de rödgröna vill höja skatterna för att klara av välfärden. Men kommer vi även sänka avgifterna för vanligt folk och sänka skatten för pensionärerna.

Martin Tunström
Ledamot SSU Helsingborg

[Publicerad i City Landskrona (19/1) och City Malmö]

Andra skriver intressant om: Politik, skatter, skatt, välfärd, arbetsgivaravgift, pensioner, pensionärer, SSU, Helsingborg, SSU Helsingborg

För oss Socialdemokrater handlar det snarare om integration. Att de människor som invandrar skall följa svensk lagstiftning, att de ges möjlighet till arbete och chansen att lära sig det svenska språket.  Kulturella och religiösa uppfattningar lägger vi oss inte i så länge det inte just strider mot svensk lagstiftning.

När sedan Petzäll berör antalet beviljade uppehållstillstånd så är det väldigt förgrovat och förenklat. För om man skall tala om migration så måste man även ha en rad andra faktorer i åtanke, något som Petzäll väljer att avstå från att berätta. För det första, enligt Statistiska centralbyrån (SCB) utvandrade det 2008 fyrtiofemtusen människor från vårt land. Det innebär ett frigörande av bl.a. arbeten och bostäder för de som invandrar. För nämner man invandringen måste man också beröra utvandringen för att få en mer rättvis bild.

För det andra, när det gäller de nittiotusen som erhöll uppehållstillstånd samma år så väljer Petzäll att inte beröra att elvatusen fick uppehållstillstånd för att studera och fjortontusen för att arbete. Inte heller nämner Petzäll att nittontusen fick uppehållstillstånd pga. den fria rörligheten inom den Europeiska unionen (EU/ESS). Sammantaget fyrtiofemtusen av de nittiotusen som fick uppehållstillstånd. Återstår de trettiotretusen som fick uppehållstillstånd för anhörighetsanknytning  utöver de elvatusen som fick uppehållstillstånd av flyktingskäl. Är det här som avses med “extrem invandrings- och integrationspolitik”?

Sedan hade varit intressant få reda hur Petzäll får ihop påståendet att vår invandring innebär “mycket stora påfrestningar både på landets och Borås ekonomi” samtidigt som Jan Ekberg, professor i nationalekonomi, menar att invandringen årligen upptar 1,5 – 2 procent av bruttonationalprodukten? Istället menar vi Socialdemokrater att det är SD:s oansvariga ekonomiska politik, med stora ofinansierade skattesänkningar, som är ett hot mot den svenska ekonomin.

Martin Tunström (s)
Ledamot SSU Helsingborg

Andra skriver intressant om: Politik, Sverigedemokraterna, William Petzäll, kultur, assimilation, invandring, utvandring, invandringspolitik, migration, ekonomi, BNP, bruttonationalprodukten, Martin Tunström, SSU, SSU Helsingborg, Socialdemokraterna

När Helsingborgs stad nu går mot en framtid med minskade intäkter är det av stor betydelse att staden slår vakt om den sociala välfärden i kommunen. Men också verkar för att utveckla den. SSU Helsingborg föreslår därför avskaffandet av skolmålsavgiften för att underlätta för stadens barnfamiljer.

Samtidigt är det viktigt att alla typer av reformer är finansierade. Därför menar SSU Helsingborg att det s.k. “vårdnadsbidraget” bör avskaffas och att kommunalrådsarvodena bör sänks med 10 000 kr per månad. Ur ett fördelningspolitiskt perspektiv menar SSU Helsingborg att det är riktigare med en avgiftsbefriad skollunch framför ett “vårdnadsbidrag“. Där till anser vi att den första höjningen av kommunalrådsarvoden var felaktig, och spär på politikerföraktet.

Anledningen till att vi från SSU sida anser att den fria skollunchen bör införas är för att gymnasiet i allt väsentlig har utvecklas till en förlängning av grundskolan då arbetsmarknaden av idag, och övriga samhället, kräver en gymnasial utbildning.  I teorin må gymnasiet vara frivilligt, men i praktiken är den obligatorisk.

Dessutom visar statistik från Rädda barnen, i deras barnfattigdomsindex, att Helsingborg tillhör de kommuner i landet med högst barnfattigdom. I tider av ekonomisk tillbakagång är det därför särskilt viktigt att stå upp för de fördelningspolitiska aspekterna i stadens budget.

Vårdnadsbidraget
Först och främst vill vi betona att vi anser det är viktigt att man värnar arbetslinjen i Helsingborg. Genom arbete bidrar vi  till välfärden i vår stad. Visserligen ligger den övergripande arbetsmarknadspolitiken på staten sida. Men även staden har redskap för att värna sysselsättningen. Dels som arbetsgivare, och dels i form av huvudmanskapet för flertalet av stadens gymnasieskolor.  Men även genom olika transfereringar kan staden ge signaler om vikten av arbetslinjen.

Därför borde ett första steg från stadens sida vara att avskaffa det s.k. “vårdnadsbidraget”. I grunden är bidraget ett arbetarfientligt och skadligt för den kommunala ekonomin. Dels innebär det att man från stadens sida först betalar ut ett skattefritt belopp och dels får ett skattebortfall när mottagaren väljer att utebli från arbetslivet.  I sammanhanget kan nämnas att det finns en korrelation mellan  å ena sidan kvinnligt förvärvsdeltagande och å andra sidan vårdnadsbidrag.  Införandet av vårdnadsbidraget i länder så som Finland, Norge, Frankrike och Tyskland har nämligen inneburit negativa effekter på kvinnors förvärvsarbete.

Ur ett rättviseperspektiv är det också svårt att motivera “vårdnadsbidraget” då t.ex. ensamstående föräldrar har små möjlighet att nyttja bidraget samtidigt som de skall vara med finansiera det. Något som bl.a. det numera nerlagda JämO påpekade i sitt remissyttrande när förslaget från regeringen om att införa vårdnadsbidraget fanns ute på remiss.

Ett avskaffande av “vårdnadsbidraget” innebär för staden en besparing på fem /5/ miljoner kronor. Men även positiva effekter för den kommunala ekonomin när människor som idag uppbär “vårdnadsbidrag”, och valt att stanna hemma,  återgår till sitt arbete och börjar betala in skatt.

En sänkning av kommunalrådsarvodena
Ett annat utgiftsområde där det finns möjlighet att förstärka den kommunala ekonomin är arvoden till stadens kommunalråd. Beslutet om följa riksdagsledamöternas arvoden innebar en kraftig utgiftsökning på området.

En sänkning av kommunalrådsarvoden med tiotusen /10 000/ kronor per månad innebär därför en besparing på runt tre /3/ miljoner kronor.  I sammanhanget kan nämnas att man i en rad kommuner har sänt en signal om att man från politikernas sida även har för avsikt att sänka politiska arvodena. I det borgerligt styrda Kungälvs kommun, där kommunalrådens arvoden tidigare följt riksdagsledamöternas, har man t.ex. tagit beslut om att sänka kommunalrådens med fem /5/ procent.

Open Source (Öppen källkod)
Utöver de redan föreslagna kostnadsdämpande åtgärderna och förändringarna – så som minskad energianvändning och samordning av fakturahanteringen – som förelås i den av majoriteten framtagna budget så vill SSU Helsingborg även peka på att staden skulle kunna göra en översyn kring stadens förhållningssätt till programvaran för stadens datorer.

Med s.k. “Open source” (sv. “öppen källkod“) skulle man kunna ersätta program som staden betalar licenser för.  Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell (kd) har bl.a. uttalat sig positivt kring “open source” och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedriver sedan några år tillbaka, tillsammans med en rad kommuner, ett nationellt kompetenscenter för öppna program och öppen standard.

Huruvida det skulle innebära besparingar har SSU Helsingborg ingen uppfattning om, därför förslår SSU Helsingborg att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att studera utifall det finns kostnadsbesparingar att göra på området. Men också vilka för och nackdelar det finns förbundna med att högre grad använda sig av “open source”.

Besparingar och kostnader

Sammantaget innebär de förslagna besparingarna att åtta /8/ miljoner kronor kan frigörs. Med förslaget om införandet av den fria skollunchen i gymnasiet återstår fyra /4/ miljoner kvar till andra områden för reformer eller en förstärkning av den kommunala ekonomin.

Förslag från SSU Helsingborg på förändring av Helsingborgs stads budget.
_______________________________________________________

Avskaffandet av vårdnadsbidraget                    +       5 000 000
Sänkningen av kommunalrådsarvoden            +       3 000 000

Införandet av avgiftsfri skollunch                       –      4 000 000
_______________________________________________________

+     4 000 000

Referenser:
1. Budget med styrkort för år 2010 samt Plan för år 2011-2016 jämte sammanhängande frågor, Dnr 56/2009. Se kapitel ”Ekonomisk förutsättningar och utgångspunkter”. (s. 4 – 10)
2. Barnfattigdomen i Helsingborg är 15,8 % (avser 2006).  Där med positionerar man sig bland tjugo kommuner i Sverige med högst barnfattigdom.  Helsingborg kommer på plats nr 18. Källa:  ”Barns ekonomiska utsatthet – Årsrapport 2008” av Tapio Salonen professor socialt arbete vid Växjö universitet.
3. Ekonomisk Debatt 2005:8, ”Föräldraledighet och kvinnors förvärvsarbete – ett jämförande perspektiv av Tommy Ferrarini, fil dr i sociologi vid Institutet för social forskning på Stockholms Universitet.
4. Vårdnadsbidrag – familjepolitisk reform, prop. 2007/08:91. (s. 26)
5. Budget med styrkort för år 2010 samt Plan för år 2011-2016 jämte sammanhängande frågor, Dnr 56/2009. Se kapitel ”Kommunstyrelsens övervägande samt förslag till beslut för nämnder och styrelser.” (s. 28 – 29)
6. Sammanträdesprotokoll för Kungsälvs kommunfullmäktige. (KF § 10/2009) Revidering av Reglemente för ersättning till kommunalt förtroendevalda (Dnr KS 2008/660-024). (s. 19 – 21)
7. Budget med styrkort för år 2010 samt Plan för år 2011-2016 jämte sammanhängande frågor, Dnr 56/2009. Se kapitel ”Ekonomisk förutsättningar och utgångspunkter” / 1.2.10 Successiv kostnadsanpassning (s. 8 )
8. Sveriges Kommuner och Landstings hemsida, ”Odell positiv till öppen källkod inom staten”, 080221.

Andra skriver intressant om: Politik, Helsingborg, kommunpolitik, SSU, SSU Helsingborg, Socialdemokraterna, femklövern, vårdnadsbidrag, politikerarvoden, open source, öppen källkod, budget

Självklart håller vi SSU med MUF om att man även kan rationalisera och effektivisera den kommunala verksamheten. Men samtidigt kan man ställa sig frågande vad det är som skall rationaliseras och effektiviseras? Man kan också ställa sig frågande till var MUF i Helsingborg fanns när Moderaterna tillsammans med övriga femklövern räknade upp arvoden för kommunalråden till riksdagsledamöternas, och där med höjde arvoden med 10 000 kr per månad? Och sedan ytterligare 2000 kr per månad?

Och var fanns MUF i Helsingborg när Moderaterna med femklövern införde vårdnadsbidraget, som man avsatt 12 miljoner kronor till? Ett avdrag som MUF-ordförande för inte så länge sedan, i pressmeddelande med rubriken “Sverige behöver färre hemmafruar inte fler”, ansåg var ett “rejält bakslag för arbetslinjen och i grunden oförsvarbart”.

Man blir också något konfunderad när MUF Helsingbors ordförande Joel Berg talar om att skattehöjningar “drabbar ungdomar och andra med små ekonomiska marginaler” när samma Berg i en insändare 2007 försvarade femklöverns införande av skolmålsavgiften i gymnasiet samtidigt som Helsingborg, enligt Rädda barnen, tillhörde en av de tjugo kommuner i landet med högst barnfattigdom.

För oss i SSU är det viktigt att inte avsvära sig möjligheten att tillgripa skatterna som instrument för möta ökade kostnader och minskade inkomster när det gäller den kommunala ekonomin. Vi vet också att många medborgare ser det som försvarbart att höja skatterna för att trygga välfärdens kärnområden. En ansvarsfull kommunalpolitik kan således inte ta hänsyn till MUF:s ideologiska skygglappar när det gäller skattepolitiken.

Martin Tunström (s)
ledamot SSU Helsingborg

[Publicerad i Helsingborgs Dagblad, 090425 och 090504]

Andra skriver intressant om: Politik, Helsingborg, Helsingborgs Dagblad, skatt, skatter, MUF, MUF Helsingborg, André Assarsson, Joel Berg, Martin Tunström, SSU, SSU Helsingborg, vårdnadsbidrag, arvoden, kommunalrådsarvoden, byråkrati, effektivisering, Moderaterna, Femklövern

Från Helsingborgs Dagblad (tecknare Staffan Sommelius)

Svar till C H Hellström med rubriken ”Slaveriet existerar fortfarande” 1/8. (Helsingbors Dagblad)
Enligt Hellström skulle det vara frågan om slaveri när vi med skatter finansierar offentliga nyttigheter som polis, skola, domstolsväsende och sjukvård. Denna kritik bottnar i hur man skall definiera och upprätthålla äganderätten. Är äganderätten av gud given rätt? Eller det så att det som en gång fastslagits av valfri liberal filosof om vad som är äganderätten är den gällande? Tolkar jag Hellströms egen argumentation rätt så finns det enligt mig bara två sätt att definiera och upprätthålla äganderätten.

Vi inför en diktatur med Hellström som enväldig diktator där Hellström definierar och upprätthåller äganderätten efter dennes egen åsikt och där Hellströms våldsmonopol (polis och domstol) – för att förankra dennes definition av äganderätten – upprätthålls genom inkomster från ett privat bolag (Hellström AB?) då det inte kan bli frågan om skatt för finansiering av det våldsmonopol som skall upprätthålla Hellströms tolkning av äganderätten. Eller så avvecklar vi staten och inför ett anarkistiskt samhälle där vi kommer få se konkurrerande privatarmér, privatpoliser och privata domstolar som får bestämma vad äganderätten är. Denna konstruktion innebär med stor risk att det kommer finns en rad olika åsikter hur äganderätten skall se ut.

Själv väljer jag det samhällsystem som Hellström ställer sig kritiskt till, nämligen det demokratiska. Där är alla delaktiga i hur äganderätten skall utformas och hur den skall upprätthållas. Hellströms kritik mot demokratin är de olyckliga beslut som kan tas, bl.a. nämner han att slaveriet i USA:s tidigare historia skulle ha ursäktas med att det skulle vara demokratiskt. Problemet är att statens likabehandling av dess medborgare är en av de stöttpelare som utgör fundamentet i en demokrati, således kan inte vissa människor vara slavar. (Precis som inte Apartheid var demokratiskt) Visst kan andra (mindre tokiga) beslut tas som är demokratiska men i och med jag har en positiv människosyn så är jag övertygad om att de besluten kommer vara få eller rivas upp. Men kontentan är att äganderätten måste definieras och upprätthållas av någon eller några.

Martin Tunström (s)

”Många typer av styrelseformer har prövats och kommer att prövas i denna värld av synd och bedrövelse. Ingen påstår att demokrati är perfekt eller allsmäktigt. Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna som prövats genom tiderna.”
– Winston Churchill i ett tal i underhuset, 11/11 1947.

Andra skriver intressant om: Politik, insändare, Christopher Hellström, äganderätten, skatt, slaveri, ideologi,  liberalism, klassisk liberalism, anarkokapitalism, nattväktarstat, välfärdstat, demokrati, USA, Apartheid, Martin Tunström

Jag pekar på att det är människor i samverkan som formulerar äganderätten och genom deras valda representanter i demokratiska val (den samlade subjektiva uppfattningen)  som i riksdagen formulerar ett kontrakt mellan staten å ena sidan och folket å andra sidan. På så sätt legitimeras äganderätten hos det stora flertalet. På så sätt talar vi om att mord inte är acceptabelt, att barn inte har samma äganderätt till sig själv eller att skatt inte är stöld.

Det innebär att är man demokrat så måste man också acceptera utgången för valresultatet och acceptera att de som tillförskansat sig folkmajoritetens vilja skall få genomföra sina reformer. Därför ger jag mitt medgivande, det av Hellström efetrfrågade kontraktet,  att den borgerliga regeringen upptar skatt. Den dagen då Liberala partiet (Lp) får folkets mandat att avveckla skattesystemet så får Hellström sin dröm uppfylld. Alternativen om man inte accepterar att vi gemensamt beslutar det genom det demokratiska beslutet är att vi har diktatur eller anarki. För mig kan dessa system knappast säga sig kunna vara ett bättre språkrör för folkets vilja.

Hellström talar om att staten skall ”skydda vår rätt till liv, frihet och egendom”, hur skall staten göra detta om den inte kan ta upp skatt för att finansiera de verksamhetsområden så som polis, försvar, domstolsväsendet som upprätthåller detta? Hellström är inkonsekvent i och med denns resonemang är att all skatt är en kräkning av äganderätten.

Martin Tunström (s)
Ledamot SSU Helsingborg

”Det är riktigt att styrelse inte kan underhållas utan stora kostnader, och det är lämpligt att var och en som åtnjuter skyddet betalar sin andel ur sina egna tillgångar. Men det måste ändå ske med vars och ens eget samtycke, d.v.s. majoritetens samtycke, som antingen ger det själv eller genom sina valda representanter, Om någon skulle göra anspråk på att få lägga skatter på folket och driva in dem på eget bevåg  och utan folkets samtycke, så skulle han bryta mot den grundläggande egendomslagen och motverka styrelsens syfte.”
– John Locke i Andra avhandlingen.
Källa:  Andra avhandlingen om styrelseskicket – En esså angående den civilia styrelsens sanna ursprung, räckvidd och mål av John Locke (1690), kapitel 11. Sidan 120.

Andra skriver intressant om: Ideologi, demokrati, skatter, moral, Christopher Hellström, Martin Tunström, MUF, Moderaterna, rättvisa, nattväktarstat, anarkokapitalism, frihet, egendom, skatt är stöld, kex är rån, riksdagen, lagar