Stadens politiker kan inte dirigera och kommendera enskilda näringsidkare att stanna kvar inom stadsdelen. De kan inte heller genom ägardirektiv få statliga Systembolaget att lokalisera ytterligare en Systembolagsbutik på Söder. Men inom ramen för kommunpolitikernas mandat finns möjligheten att stödja ABF Helsingborg och på så sätt medverka till att den verksamhet som ABF bedriver, och som utgör en väsentlig del av Söder, kan fortgå.

Kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson uttryckte sig i en intervju till den här tidningen att han inte vill föregripa debatten i kommunstyrelsen den 13 februari. Det innebär att han inte bestämt sig i frågan och att han är redo att lyssna på argumenten kring varför ABF Helsingborg fortsättningsvis ska erhålla ekonomiskt stöd. Det tycker jag är en klok inställning. Jag hoppas att diskussionen i kommunstyrelsen utmynnar i ett än bättre klokare förhållningssätt, nämligen att stadens stöd till ABF Helsingborg kan fortsätta.

Martin Tunström (S)
Medlem SSU Helsingborg

[Publicerade i Helsingborgs Dagblads ”Min mening” den 7 februari 2013.]

Andra skriver intressant om: Politik, kultur, Helsingborg, Helsingborgs stad, ABF, ABF Helsingborg,  Björn Tufvesson Alm, Söder, utveckling, Peter Danielsson

Den första och främsta tanken är att stadsplanerare, politiker, tjänstemän och visionärer ska avskriva tanken på att punkthus, lågmälda byggnader och mellanrum mellan husen skulle utgör en del av en framtida lyckad stadsdel för H+-området. En del enklare trämodeller och idéskisser föresvävar den typen av bebyggelse i H+-området.

I tanken och i teorin kan man tycka att det ena och det andra kan vara ett lyckat koncept. Men när man tittar tillbaka rent historiskt, och då närmast på byggperioden 1965 – 1975 (de s.k. Miljonprogramsåren) så kan vi se att de idéer och visioner som dåtidens politiker och tjänstemän trodde var det optimala för människorna (stora gröna ytor, avstånd mellan husen osv.) inte alls blev så som man tänkt sig. Visserligen var miljonprogrammet ett välbehövligt tillskott till bostadsförsörjningen och för standardförbättringen för vanligt folk. De minde utpräglade storskaliga lösningarna betraktas också som mer lyckat. Men i allt väsentligt är de inte särskilt optimala om man vill ha levande och aktiva bostadsområden. Då får man istället se på den typ av bebyggelse som vuxit fram organiskt genom århundranden, nämligen den traditionella stenstaden. Utmärkande för den är att befolkningsdensiteten är hög, husen är någorlunda höga, kvartsstrukturen är sluten, husfasaden går längst med trottoaren, de döda ytorna (som en del stadsplanerare verkar ha en barnslig förtjusning att slänga in mellan husen) är få, de gröna ytorna är koncentrerade till vissa delar och därför uppfattas som trivsamma och används optimalt av stadens medborgare. (Jämför stadsparken med valfritt grönområde i miljonprogram) Exempel på detta är centrum, Södercity och delar av Tågaborg.

Den typen av kvartersbebyggelse ger upphov till (någorlunda) levande stråk, kvartershandel, butiker, restauranger och festivaler. Det är här man flanerar. Det är här turisterna rör sig när de vill besöka Helsingborg, och inte stadens miljonprogramsområden.  Det behöver inte innebär att man inte kan göra stadsrummet intressant och spännande eller kan bygga häftiga och originella hus. Det finns många bra exempel på enskilda bostadshus och bostadsområden som utformats på ett spännande sätt när man bebyggt ett område med den traditionella stenstadsbyggelsen i åtanke. Man behöver inte efterlikna forna tiders byggstilar eller hemfalla åt pastisch. Det som är det väsentliga är att man har i åtanke att stenstadsprincipen är den mest optimala när man vill ha en levande och urban stadsmiljö. Om man vill att Helsingborgs centrum ska bli större och att mer än de som bor i området ska vilja söka sig till bostadsområdet.

I ett nyligen publicerat inlägg på den politiska bloggen sdlandskrona.blogsport.com1 riktats en rad pubertala påståenden mot Fredrik Jönsson, aktiv i Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund (SKU) och dennes far, Jan Jönsson, tidigare ordförande för Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). Bloggen anklagar Jönsson och dennes far för att vara “lättkränkta rättshaverister“ därför att de två drivit rättprocesser mot en rad företrädare för Sverigedemokraterna (SD). Vad är då en rättshaverist? Enligt Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en rättshaverist att betraktas som någon som “påstridigt hävda sin rätt äv. i fråga om obetydligheter”.2 Fredrik Jönsson har anklagas för att ha brukat våld mot en meningsmotståndare under ett politiskt torgmöte – detta kan knappast vara fråga om någon ”obetydlighet”.3 Snarare har just ledande sverigedemokrater pekat på att samhället inte tar våld mot sverigedemokrater på allvar. Inte heller är det någon obetydlighet att som Jan Jönsson bli anklagad för att vilja upprätta utrotningsläger för att kunna likvidera förståndshandikappade.4 Även här har ju ledande sverigedemokrater beklagat sig över att man gör jämförelser mellan Sverigedemokraterna och det nationalsocialistiska Tyskland.

Med bloggförfattarnas logik kan Carina Herrstedt, andre vice ordförande i Sverigedemokraterna, och Dragan Klaric, tidigare sekreterare/anställd för SD Helsingborg, betraktas som rättshaverister. Herrstedt ansökte nämligen den 7 januari i år5 om stämning mot Fredrik Jönsson för förtal. Herrstedt förlorade och fick ersätta Jönsson för rättegångskostnader med 17 113 kronor jämte ränta.6 Dragan Klaric har polisanmält mig  för olovlig avlyssning och ofredande,7 trots att rättegångsbalken talar om att “en förhandling vid domstol ska vara offentlig”.8 Polisanmälan lades ner av Åklagarmyndigheten i Helsingborg.9 Herrstedt har nu dessutom valt att överklaga den senaste  förtalsdomen mot henne.10 Klaric har sedan tidigare överklagat en dom i Helsingborgs tingsrätt.11

I samma blogginlägg anklagar för övrigt författarna far och son Jönsson för att “tjäna lite pengar på skattebetalarnas bekostnad“.  Detta är ett märkligt resonemang med tanke på att det är ju trots allt de företrädare för Sverigedemokraterna som gjort sig skyldig till förtal som dragit på det allmänna kostnader. Skulle man göra en grov uträkning på vad kostnaden för det allmänna pga. att ledande företrädare för sverigedemokraterna begått en rad brott skulle denna uträkningen landa på 152 400 kronor. Enligt Domstolsverket uppgår nämligen kostnaden till 12 700 kronor för samtliga domstolsslag per avgjort mål.12 Med tanke på att representanter för sverigedemokraterna har förlorat tolv mål som berör allt från förtal till kräkning av upphovsrätten13 blir kostnadsberäkningen följande: 12 mål x 12 700 kronor = 152 400 kronor. (Då har jag inte räknat med nerlagt arbete för de överklagande som inte erhållit prövningstillstånd av hovrätterna)

En annan intressant aspekt är att bloggen anklagar far och son Jönsson för att tro på existensen av konspirationsteorier.14 I sig är det väl inte så konstigt med tanke på alla de konspirationsteorier som faktiskt finns, t.ex. de konspirationsteorier om att förintelsen och månlandningen aldrig ägt rum. Eller varför inte den om att USA:s regeringen i själva verket stod bakom förstörelsen av World Trade Center (WTC) i New York den 11 september 2001? Jag förmodar att bloggförfattarna snarare avser att far och son Jönsson tror att en rad konspirationsteorier är sanna. Det är en helt annan sak. Dessutom ska väl inte personer som sympatimässigt står SD nära peka finger med tanke på att det parti som de sympatiserar med själv odlar konspirationsteorier om att domar mot sverigedemokrater är att betraktas som “politiska“.15 Att sedan  “idiotin” existerar här i världen ger ju bloggen sdlandskrona.blogspot.com prov på.

Andra skriver intressant om: Sverigedemokraterna, konspirationsteorier,  Fredrik Jönsson, Jan Jönsson, Sveriges kommunistiska parti, Sveriges kommunistiska ungdomsförbund, sdlandskrona.blogspot.com,  rättshaverist, rättshaverism, blogginlägg, SD Helsingborg, SD Landskrona, Dragan Klaric, Carina Herrstedt, Stefan Olsson

1. Tidigare administrerad av Carina Herrstedt, andra vice ordförande för Sverigedemokraterna (SD) och Stefan Olsson, ordförande partiavdelningen i Landskrona. Numera administreras bloggen av tre anonyma skribenter som kallar sig A.F.A som dessutom beslutat sig för att avveckla urladressen och flytta över bloggens innehåll till en ny urladress.
2. Svenska Akademiens ordbok, se (5 a) RÄTT-HAVERI.
3. Lunds tingsrätt, dom i mål nr FT 3762-07, meddelad den 11 april 2008, s. 5 och Lunds tingsrätt, dom i mål nr FT 5504-08, meddelad den 30 november 2009, s. 6.
4. Lunds tingsrätt, dom i mål nr FT 2603-10, meddelad den 12 oktober 2010, s. 7.
5. Lunds tingsrätt, Ansökan om stämning till Lunds tingsrätt, akt FT 38-10
6. Lunds tingsrätt, dom i mål nr T 38-10, meddelad den 25 maj 2010.
7. ”Ansökan om överklagande till hovrätten av dom i målet FT 7487-09″ vid Helsingborgs tingsrätt, inkommen till Hovrätten över Skåne och Blekinge den 25 maj 2010, FT 1346-10 aktbil 13-14. (s. 2) 
8. Rättegångsbalk (1942:740), 5 Kap. Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol, 1 §.
9. Åklagarmyndigheten i Helsingborg, beslut den 14 maj 2010 i ärende AM-75591-10.
10. Lunds tingsrätt, överklagande i mål nr FT 2603-10, ink. 2010-10-20.
11. ”Ansökan om överklagande till hovrätten av dom i målet FT 7487-09″ vid Helsingborgs tingsrätt, inkommen till Hovrätten över Skåne och Blekinge den 25 maj 2010, FT 1346-10 aktbil 13-14.
12. Domstolsverket, Budgetunderlag 2011 – 2013, kapitel 4 Produktionsutveckling, s. 17.
13. Se dom i mål nr FT 3762-07 (Lunds tingsrätt), FT 31-09 (Helsingborgs tingsrätt), FT 5504-08 (Lunds tingsrätt), FT 510-10 (Norrköpings tingsrätt), FT 6453-09 (Lunds tingsrätt), FT 7072-09 (Helsingborgs tingsrätt), T 20221-09 (Stockholms tingsrätt), T 38-10 (Lunds tingsrätt), FT 3783-09 (Norrköpings tingsrätt), FT 404-10 (Umeå tingsrätt), FT 2603-10 (Lunds tingsrätt) och FT 2799-10 (Helsingborgs tingsrätt).
14. ”I kommunisternas värld existerar konspirationsteorier[…]” Se sdlandskrona.blogspot.com, Kommunisten Fredrik ”Finken” Jönsson – ”Inte den skarpaste kniven i lådan”, publicerad 2010-10-20
15. Se Jimmie Åkessons uttalande i Expressens artikel med rubriken ”Jimmie Åkessons pressas efter Expressens granskningar”, publicerad den 18 september 2010.

Bakgrunden är att Klaric på sin blogg i början av maj månad skrev ett utförligt blogginlägg där han meddelade att han hade ”anmält Helsingborgs dagblad och medie världen till allmänhetens pressombudsman då jag anser att de brutit mot de pressetiska reglerna då de publicerade mitt namn i samband” med att Helsingborgs tingsrätt meddelade dom där Klaric ansågs ha förtalat en ung kommunist. Eftersom den demokratiska tidskriften Expo även  ”[…]gjort samma sak[…]” så kunde Klaric berätta att han även skulle  ”[…]anmäla dem[…]”.

Den 20 maj meddelande PO sin bedömning:

”Mot bakgrund av dina ledande uppdrag i ett politiskt parti är du från pressetiskt utgångspunkt att betraktas som en offentlig person och får således tåla en mer långtgående granskning av förhållanden som kan ha betydelse för din ställning.” och ”Mot bakgrund av att du innehar ledande uppdrag i ett politiskt parti samt att rapporteringen i sig hade allmänintresse kan jag inte finna att du orsakats någon oförsvarlig publicitetsskada. Ärendet avskrivs.” (Allmänhetens Pressombudsman, Dnr 157/10)

Den som vill ta del av PO:s bedömning ska trycka här.

Andra skriver intressant om: Politik, Pressombudsmannen, Dragan Klaric, Sverigedemokraterna, SD Helsingborg, offentlig, Helsingborgs Dagblad, Expo, Medievärlden

Med tanke på att det inte framgår i tingsrättsprotokollet3 att någon skulle ha blivit utvisad från tingsrättsförhandlingarna i Helsingborg för att denna skulle ha stört förhandlingen eller på annat sätt uppträtt otillbörligt4 så blir det närmast obegripligt varför jag har polisanmälts för ofredande. Särskilt när man har brottsbalken i åtanke:

“Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.”5

Hur det sedan kan vara frågan om olovlig avlyssning att uppta ljud vid en tingsrättsförhandling är för mig än mer obegripligare. Enligt rättegångsbalken ska en “förhandling vid domstol […] vara offentlig”6 och då brottsbalken stipulerar att olovlig ljudupptagning först blir aktuell vid en plats där “allmänheten icke äger tillträde och som han själv icke deltager i eller som han  obehörigen berett sig tillträde till”7 så förstår jag inte hur Dragan Klaric och dennes ombud Patrik Ohlsson har tänkt.

Iofs. står det i nionde paragrafen rättegångsbalken att “rätten får förbjuda annans ljudupptagning eller ljudöverföring under ett förhör, om det kan antas att upptagningen eller överföringen besvärar den som hörs i sådan grad att det blir till men för utredningen.”8 Men med tanke på att det inte var frågan om något förhör, och då någon information inte lämnades från rådmannens sida om att ljudupptagningar skulle vara förbjuda så är inte paragrafen aktuell. Dessutom måste det inför varje förhör göras en individuell prövning ”dels av om upptagningen besvärar den som skall höras, dels av om detta i så fall kan bli till men för utredningen”, så generella förbud mot ljudupptagningar får inte förekomma vid offentliga förhandlingar enligt Justitieombudsmannen (JO).9

Det ligger närmast till hands att avfärda Dragan Klarics polisanmälan som ett missbruk av rättssystemet i politisk syfte. I övrigt kan man anmärka på att det något besynnerliga i att en polisanmälan mot mig redovisas i överklagandet när jag inte är part målet. Men vad ska man förvänta sig när Patrik Ohlsson är i farten?

När det gäller själva överklagandet i sak så är det intressant att Klaric med ombud  ondgör sig över att ”förtalsdomar fallit av så ringa orsak”10 och framför att ”någon mån av höjd måste finnas innan något kan klassas som förtal, även om det rent formellt uppfyller betingelser i 5 kap, 1§ brottsbalken”11 (ett märkligt resonemang i sig; den som begår brott ska enligt Klaric med ombud alltså inte straffas om brottet inte är ”av höjd”).  Man får hoppas att Klaric med ombud nu glädjer sig över att det uppenbarligen finns någon lägre gräns vid förtalsmål – Fredrik Jönsson ansågs ju inte ha förtalat Carina Herrstedt överhuvudtaget!

Media om förtalsmålet: HD1, HD2, Sydsvenskan, Medievärlden, Aftonbladet, DN, Expo

Andra skriver intressant om: Politik, Sverigedemokraterna, Dragan Klaric, SD Helsingborg, Patrik Ohlsson, SD Ängelholm,   juridik, hovrätt, hovrätten, tingsrätt, tingsrätten, anmälan, ofredande, olovlig, avlyssning, Fredrik Jönsson, Carina Herrstedt

1. ”Ansökan om överklagande till hovrätten av dom i målet FT 7487-09” vid Helsingborgs tingsrätt, inkommen till Hovrätten över Skåne och Blekinge den 25 maj 2010, FT 1346-10 aktbil 13-14. (s. 2)
2. Ibid.
3. Helsingborgs tingsrätt (Avdelning 2), protokoll för muntlig förberedelse i Helsingborg den 24 mars 2010. Aktbilaga 21, mål nr: FT 7587-09.
4. Se Rättegångsbalk (1942:740) Första avdelningen – Om domstolsväsendet, 5 Kap. Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol, 9 §. “Det ankommer på rättens ordförande att upprätthålla ordningen vid rättens sammanträden och att meddela de ordningsregler som behövs. Ordföranden får utvisa den som stör förhandlingen eller på annat sätt uppträder otillbörligt.”
5. Brottsbalk (1962:700), 4 kap. Om brott mot frihet och frid, 7 §.
6. Rättegångsbalk (1942:740), 5 Kap. Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol, 1 §.
7. Brottsbalk (1962:700), 4 kap. Om brott mot frihet och frid, 9 b §.
8. Rättegångsbalk (1942:740), 5 Kap. Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol, 9 §.
9. Riksdagens ombudsmän. Anmälan mot Södertälje tingsrätt med anledning av ett beslut om förbud mot ljudupptagning under en huvudförhandling i ett brottmål. Beslutsdatum: 2006-10-27, Dnr 1622-2005.
10. ”Ansökan om överklagande till hovrätten av dom i målet FT 7487-09” vid Helsingborgs tingsrätt, inkommen till Hovrätten över Skåne och Blekinge (s. 4)
11. ”Ansökan om överklagande till hovrätten av dom i målet FT 7487-09” vid Helsingborgs tingsrätt, inkommen till Hovrätten över Skåne och Blekinge (s. 4)

I onsdags meddelade Helsingborgs tingsrätt dom i tvisten mellan Fredrik Jönsson, aktiv i Sveriges kommunistiska ungdomsförbund (SKU), och Dragan Klaric, sekreterare i sverigedemokraternas lokalavdelning i Helsingborg. Enligt tingsrätten har Klaric gjort sig skyldig till “förtal, som med sitt innehåll, får anses ha allvarligt kränkt Fredrik Jönsson”1 och åläggs därför att “genast till Fredrik Jönsson betala 5 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 9 november 2008 till dess betalning sker.”2

Med tanke på att det inte är första gången Klaric har gjort sig skyldig till förtal3 inställer sig frågan om inte partiledningen i Stockholm bör se över de uppdrag som Klaric innehar. Det kan ju knappast vara så särskilt förtroendeingivande att ha en sekreterare som vid två tillfällen har gjort sig skyldig till förtal. Även det faktumet att Klaric svarar som chef- och produktionsansvarig för ett av partiets viktigaste optionsbildande medier SD-Television (där han plockat in den tidigare NRP-medlemmen4 Patrik Ehn som medarbetare) gör det än mer angeläget att se över Klaric:s roll i partiet. (Att Klaric redan nu sett över sin blogg genom att rensa ut ett stort antal blogginlägg och börjat om på ny vända borde dock ses som en fördel för partiet. Frågan är dock hur lång tid det tar innan Klaric återfaller till samma destruktiva bloggande?)

Likväl måste jag säga att jag fann ett viss nöje att medverka vid tingsrättsförhandlingarna då målet var uppe för behandling. Klaric ville vid två tillfällen uppdra tingsrätten att ange definitionen för olika begrepp.

Vid ena tillfället ville Klaric veta om han var brottsling om tingsrätten finner att han gjort sig skyldig till förtal. Ordförande hänvisade honom efter längre tids resonerande till någon annan för “rättsliga råd”. För att hjälpa Klaric något på traven så kan jag upplysa denna om att en brottsling enligt Svenska Akademins ordbok (SAOB) är en ”person som begått ngt brott; […]”.

Vid det andra tillfället ville Klaric få inskrivet i domen vad en offentlig person är. Ordförande replikerade med att Klaric inte skulle “hoppas på” det, och att tingsrätten hade för avsikt att bedöma endast huruvida Fredrik Jönsson är att betrakta som en offentlig person eller inte. I domen skriver tingsrätten att man inte anser “att de uppgifter som lämnats om Fredrik Jönsson i målet visar att han är att betrakta som en offentlig person, inte ens lokalt. Uppgifter om honom på bloggen har därmed ett mycket begränsat allmänintresse.”5 För övrigt kan man ju ställa sig frågande till om det inte räcker med tre tingsrättsdomar på att Fredrik Jönsson inte är en offentlig person 6, eller om det behövs en av Norrköpings tingsrätt också innan sverigedemokraterna fattat?

För den som vill lyssna på konversationen mellan Dragan Klaric och ordförande återfinner två ljudfiler längre ner i det här blogginlägget.

Ps. I övrigt kan jag informera Patrik Ohlsson, sverigedemokraternas fullmäktigeledamot i Ängelholm, att en ansökan om stämning för förtal riktad mot honom har lämnas in. (FT 2799-10) Stämningen berör det faktum att Ohlsson bl.a. påstått att en person varit misstänkt för att ha lejt en mördare att utföra ett mord som aldrig har begåtts. Komik på högsta nivå! Ds.

Media: HD1, HD2, Sydsvenskan, Medievärlden, Aftonbladet, DN, Expo
Bloggare: Stefan Stenudd, Kristian Krassman, Netopia

Andra skriver intressant om: Politik, Sverigedemokraterna, Dragan Klaric, SD Helsingborg, Helsingborg, dom, tingsrätt, brottsling, brott, Fredrik Jönsson, SKU

1. Helsingborgs tingsrätt, dom 2010-04-28, mål nr FT 7487-09. (s. 10)
2. Helsingborgs tingsrätt, dom 2010-04-28, mål nr FT 7487-09. (s. 1)
3. Helsingborgs tingsrätt, dom 2009-04-21, mål nr FT 31-09.
4. Med NRP avses det numera nerlagda Nordiska rikspartiet. Enligt Heléne Lööw, filosofie doktor i historia, var NRP att betraktas som ett nationalsocialistiskt parti och fungerade dessutom “i mångt och mycket den förmedlande länken mellan mellankrigstidens nationalsocialister och den moderna rasideologiska undergroundkulturen“. Se Nazismen i Sverige 1924 – 1979 – Pionjärerna, partierna, propagandan (2004, Stockholm), av Heléne Lööw, filosofie doktor i historia. Utgiven av Ordfront förlag. (s. 161 och 23)
5. Helsingborgs tingsrätt, dom 2010-04-28, mål nr FT 7487-09. (s. 10)
6. Se FT 3762-07, FT 5504-08 och FT 7487-09.

I förgår blev jag uppringd och intervjuad av Helsingborgs Dagblads nöjesjournalist Magnus Ransheim. Han ville veta hur SSU här i Helsingborg ställer sig till Ångfärjestationens framtid. Frågan har blivit aktuell i och med det att Helsingborgs stad den 27 januari presenterade det vinnande förslaget för stadens markanvisningstävling för området Ångfärjan. Idag är hela området i stort sett en tråkig parkeringsplats på en landets mest attraktiva platser. Undantaget är Ångefärjstationen där ”The Tivoli” bedriver en mycket uppskattad verksamhet. Enligt det vinnande förslaget så öppnar man upp för en flytt av Ångfärjan från sin nuvarande plats till andra sidan om Hamntorget. (se bilden ovan)

Eftersom SSU i Helsingborg inte tagit något beslut kring Ångfärjans framtid så kunde jag inte heller säga att SSU-kommunen har en ståndpunkt. Men jag berättade att vi ska ha ett söndagsmöte nu i veckan och att jag skulle ta ett initiativ till en debatt om Ångfärjan. Jag pekade dock på att jag har uppfattat att det som att många i SSU snarare föredrar en flytt av Ångfärjan framför en rivning. Det är en viktig markering eftersom det funnits personer som tyckt att en rivning av Ångfärjan hade varit mer aktuell. Samtidigt påpekade jag att det finns fördelar med den nya platsen, dvs. att man får ett helt trädäck mot inre hamnen där ett café kan ha uteservering och att det kommer finnas möjlighet för en utomhusarena på samma trädäck.

Kritiken så som jag förstått den är att många anser är att verksamheten kommer bli lidande under den period som flytten genomförs, och att delar av Ångfärjan kommer rivas. Rivningen innebär att delar av verksamheten kommer försvinna. Den kritiken kan jag förstå. men när jag studerar själva modellen för det vinnande förslaget så ser jag att det finns möjlighet rent utrymmesmässigt att flytta hela Ångfärjestationen till den föreslagna platsen. Om det sedan är tekniskt genomförbart  låter jag vara osagt.

När det sedan gäller själva tidsåtgången för flytten av Ångfärjan har jag inte sett några angivna datum för när flytten ska påbörjas och när flytten kommer ses som genomförd. Därför är det svårt att bilda sig en uppfattning. Dock verkar en del tro att det flytten kommer vara klar när själva projektet är klart, dvs om ”fem år från det att markanvisningstävlingen är avslutad”. (Juryns rekommendation, pdf) Problemet med det påståendet är att Ångfärjan måste bort innan man börjar bygga det föreslagna kongresscentret. Därför kommer det definitivt INTE ta fem år att flytta Ångfärjan. Man måste nämligen räkna in själva byggperioden för kongresscentret. (och då kan man inte bara räkna med själva bygget av huset, utan också att man ska gräva sig ner i marken)

I alla fall, den som är SSU:are och som är intresserad av att göra sin röst hörd kring Ångfärjans/The Tivolis framtid uppmanas att komma till SSU:s söndagsmöte. Tiden för mötet är klockan 14:00. SSU-mötet är på femte våningen på Folkets hus (ABF).

Andra skriver intressant om: Politik, Helsingborg, SSU, SSU Helsingborg, Ångfärjan, Ångfärjestationen, The Tivoli, debatt, demokrati, projekt, kongresscenter, Helsingborgs Dagblad

Grethe Lundblad har gått bort. Grethe har varit en av Helsingborgs stora politiska profiler. Hon kom att betyda mycket för kvinnornas intåg i politiken. Grethe som föddes i Danmark 1925. Hon blev ledamot i Helsingborgs kommunfullmäktige 1960. Efter det framgångsrika valet 1968 blev Grethe ledamot av Sveriges Riksdag, där hon stannade som ledamot fram till 1991.

I riksdagen arbetade Grethe med många politiska frågor. Hon var en av de socialdemokrater som i början på 1970-talet arbetade fram en ny familjepolitik. Hon kom att bli den ledande socialdemokraten i riksdagen, när det gäller konsumentfrågor. Hon var under många år ledamot av Nordiska Rådet och dess vice ordförande.

I det socialdemokratiska partiet hade Grethe många viktiga uppdrag. Bl.a. var hon under en följd av år ledamot av partistyrelsen.

Grethe var en drivande och kompetent politiker. Hon var också en varm och positiv person. Själv fick jag ta del av hennes stora kunskaper och hennes breda erfarenhet, då jag kom till Sveriges Riksdag efter valet 1988.

Vi bevarar det ljusa minnet av Grethe Lundblad i våra hjärtan.

Jan Andersson
Ordförande för socialdemokraterna i Helsingborg

(Artikeln är från hemsidan för Helsingborgs arbetarekommun. Tryck här för att komma till sidan)

Det har hettat till kring Helsingborgs Dagblads (HD) nyhetsrapportering. Bakgrunden är att Sverigedemokraterna i Helsingborg sedan tid tillbaka bedriver en kampanj mot byggandet av ett islamsk center i Helsingborg. Enligt HD baserar sig dock kampanjen “på felaktigheter”, vilket tidningen påpekade i två artiklar den 6 november. Det föranledde Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder att i en bloggartikel dagen därpå påstå att HD:s artiklar är att betrakta som “svinaktighet“ och att journalisten bakom artikeln “lever i fablernas värld”.  Söder menar även att HD:s ledarskribenter “är hämtade ur det socialdemokratiska partiet.” Några bevis för det sistnämnda presenterar dock inte Söder. Idag bemöter HD:s chefsredaktör Lars Johansson det hela genom en krönika i B-delen.

Att Sverigedemokraterna har ett taskigt förhållande till HD är dock ingen nyhet. Redan 2006 då Björn Söder äntrade sin plats i kommunfullmäktige etiketterade Söder HD som “SD-fientlig”.¹ Sverigedemokraterna har  även under perioden 2006 – 2009 velat strypa kommunfullmäktiges annonsering i tidningen. ² I fullmäktiges talarstol har sverigedemokraternas Kaarina Andersson anfört  följande som ett försvar på partiets yrkande om indragen annonsering: “att Hd rapporterar om kommunfullmäktige, men många gånger så rapporterar de inte något om sverigedemokraterna så det är inte så konstigt att vi kanske har ett horn vid sidan om dom.” ³ Björn Söder har i samma församling ställt de retoriska frågorna “varför inte annonsera i hela Sveriges medier i så fall? Någon kan känna sig trampad på tårna?” ⁴ Att Helsingborgs Dagblad är stadens enda dagstidning verkar inte ha gått upp för Björn Söder.

Redan när Lars Johansson tillträde som chefsredaktör på Helsingborgs Dagblad reagerade företrädare för sverigedemokraterna. Jens Leandersson, ledamot i Klippans kommunfullmäktige och tidigare ordförande i lokalavdelningen i Helsingborg⁵, menade i en artikel i partiets nyhetsorgan SD-Kuriren att Helsingborgs Dagblad i Johansson “hittat en chefredaktör som passar perfekt för uppdraget; ingen ryggrad, ingen hjärna, men med näsa som vet vart vinden blåser” ⁶ och konstaterade att ”med andra ord kvittar det med vad de klär sig i på HD; trynet sticker fram ändå.”⁷

Egentligen är det bara tacka och bocka, Sverigedemokraternas görande och låtande kring Helsingborgs Dagblad visar att partiet knappast är särskilt normalt. Jag kan bara säga som Sverigedemokraternas tidigare partiorganisatören Funebo brukar säga: “Allmänheten varnas!”

^{Fotnoter:
[1] Björn Söders blogg, Svensk journalistik, 060817.
[2] Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 26 oktober 2005 (Kf § 157, Ks § 172) Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2006. (Dnr 00729/2005) Se s. 16. Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 22 november 2006 (Kf § 167, Ks § 189) Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2007. (Dnr 00717/2006) Se s. 10 och 11. Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 24 oktober 2007. (Kf § 155, Ks § §72) Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2008. (Dnr 00693/2007) Se s. 17. Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 22 oktober 2008. (Kf § 157, Kf § 158) Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2009. (Dnr 00612/2008) Se s. 11 och 12.
[3] Helsingborgs stads ljudinspelning av kommunfullmäktiges sammanträde den 22 november 2006 vid dagordningspunkt 6.
[4] Helsingborgs stads ljudinspelning av kommunfullmäktiges sammanträde den 22 november 2006 vid dagordningspunkt 6.
[5] 20 röster om 20 år – Sverigedemokraterna 1988-2008 (2008), Blåsippans förlag. Se kapitlet med Jens Leandersson. (s. 91)
[6] SD-Kuriren nr 71, Nya kläder men samma tryne, av Jens  Leandersson, 2007. (s. 5)
[7] SD-Kuriren nr 71, Nya kläder men samma tryne, av Jens  Leandersson, 2007. (s. 5)}

Andra skriver intressant om: Politik, media, Sverigedemokraterna, Helsingborgs Dagblad, Björn Söder, Kaarina Andersson, Lars Johansson, Helsingborg. Jens Leandersson, SD-Kuriren

Och något annat vore väl konstigt. Sverigedemokraterna har sedan länge pekat på de samhällsekonomiska effekterna av den invandringspolitik som de kritiserat. Att partiets företrädare under åren fått kritik för sina påståenden² i frågan har dock inte avskräckt dem från att fortsätta skicka in motioner och författa skrivelser. I Helsingborg ville partiet i en motion från 2008 göra ett bokslut där “invandringens och integrationspolitikens konsekvenser för kommunens ekonomi […] belyses.”³ Partiet fick dock inte gehör för sitt förslag eftersom fullmäktige med 59 röster mot 6 röster gick på kommunstyrelserna avslagsyrkande.⁴

Erik Almqvist, SDU-ordf. och ledamot av Lunds kommunfullmäktige. © Martin Tunström

Andra lokalavdelningar inom partiet som den senaste tiden berört invandringen ur ett nationalekonomiskt perspektiv är Sverigedemokraterna i Lund och Eskilstuna. I en motion till respektive fullmäktigeförsamlingar från i år för man fram påståendet att den tidigare nämnda Ekberg ”först uppskattade kostnaderna[…]” för invandringen] ”[…]till 120 miljarder per år (1999)[…]” för att sedan ”[…]år senare[…]” sänka ”[…]detta till 30 miljarder per år.”⁵ Första problemet med den här historieskrivningen är att Ekberg aldrig har påstått att kostnaden skulle ha uppgått till 120 miljarder. Jag tvivlar starkt att författarna till motionen, SDU-ordförande Erik Almqvist och lokalordförande Hans-Olof Andersson, överhuvudtaget läst de referenser de anger. Troligen har man klippt och klistrat ihop det hela från korta referat som finns ute på internet. Ingenstans i den artikel som Ekberg fick publicerad i ”Journal of Population Economics” 1999 under titeln ”Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden” (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430) kan man finna påståendet om att invandringen skulle kosta 120 miljarder kronor.

Istället skriver Ekberg så här: ”the negative balance for the immigrants was probably about SEK 30 billion in 1994. This is about 2% of the gross national product in this year.” ⁶ Alltså långt ifrån de 120 miljarder kronor som Sverigedemokraterna talar om i sin motion. Förmodligen bygger Sverigedemokraterna påståendet från figur två (Public expenditures and revenues in 1994) i artikeln från 1999 där Ekberg anger invandrarnas andel av de totala offentliga utgifterna 1994.⁷ Problemet med det är att man endast redovisar bruttokostnaden om man åberopar den siffran. Det som är relevant i sammanhanget är nettokostnaden. Räknar man med inkomsterna från invandrarna i form av direkta skatter, indirekta skatter och sociala avgifter som redovisas i samma figur får man en helt annan bild. Skulle man använda Sverigedemokraternas sätt att räkna så ”kostar de infödda svenskarna 900 miljarder per år” som Ekberg påpekade i en intervju i Svenska Dagbladet februari 2007.⁸

Det andra problemet med Sverigedemokraternas historieskrivning är att Ekberg redan 1995 gjorde en uppskattning⁹ kring invandringens effekter på den offentliga ekonomin som visade på en nettokostnad.  I sin ESO-rapport “Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter” (Ds 1995:68) anger Ekberg den kostnaden till 5 – 10 miljarder 1991, 1994 till 17 miljarder kronor och antog att beloppet 1995 var “uppemot 20 miljarder kronor.”¹⁰ 1999 gjorde Ekberg således en upprevidering på runt 13 miljarder kronor. Inte med 100 miljarder kronor.

Relevant i sammanhanget är att Ekberg i sin ESO-rapport från 1995 konstaterar att den invandrade populationen på 1950, 1960-talen och början av 70-talet under långa perioder hade ”högre sysselsättningsgrad än den inhemska befolkningen”¹¹ och att ”under efterkrigstiden fram till 1970-talet fick den infödda svenskbefolkningen årligen inkomsttillskott genom offentlig sektor på grund av invandrarna”¹². Enligt Ekberg ”kulminerade denna omfördelning omkring 1970 och torde då ha uppgått till 4 – 6 miljarder kr årligen i dagens penningvärde.”¹³ Eftersom sysselsättningsgraden därefter blev sämre för den invandrade befolkningen ökade kostnaderna. Runt ”mitten av 1980-talet förelåg troligen ett balansläge”¹⁴ för att sedan vända till ett årligt underskott.

Vad visar då Ekberg senaste ESO-rapport när det gäller omfördelningen mellan invandrad befolkning och infödd sådan från tidigare kostnadsberäkningar från Ekberg? Egentligen ingenting nytt, precis som Ekberg konstaterade i sin artikel från 1999 uppgår det negativa inkomsttillskottet ”för den infödda befolkningen [till] någonstans mellan 1,5 och 2,0 procent av BNP.”¹⁵ Även när det gäller frågeställningen kring vilka effekter invandringen får på löneutvecklingen och sysselsättningen presenteras inget som fullständigt kastar om slutsatserna i ESO-rapporten från 1995. Sverigedemokraterna skriver i sina nya riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik att de vill ”motverka lönedumpning och skydda svenska löntagare genom att riva upp de nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring, slopa permanenta uppehållstillstånd och kraftigt reducera anhöriginvandringen.”¹⁶ Men Ekberg skriver att ”om vi skall döma av undersökningar i länder med liknande invandringshistoria som den svenska visar flertalet studier avseende större grupper infödda att löne- och sysselsättningseffekterna har varit sm唹⁷ pga. invandringen.

^{Fotnoter:
[1] Sverigedemokraternas hemsida, Jimmie Åkesson omvald partiordförande, 091017.
[2] Se artiklar som ”Professorn dementerar uträkning” (Svenska Dagbladet, 070225), ”Befängt utspel om invandring” (Östgöta Correspondenten, 060726) och ”Invandring bygger välstånd i Sverige” (Helsingborgs Dagblad, 061202)
[3] Helsingborgs stads diarier, “Motion angående upprättandet av mångkulturellt bokslut.” (Dnr 00048/2008)
[4] Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 18 november 2008, Kf § 171. Se även protokollbilaga 1.
[5] Lunds kommuns diarier, Motion om uppsägande av avtalet med Migrationsverket, undertecknat av Erik Almqvist och Hans-Olof Andersson. Inlämnad den 090911. (Dnr KF 65/09)
[6] Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 421)
[7] Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 422)
[8] ”Professorn dementerar uträkning” (Svenska Dagbladet, 070225)
[9] Tidigare studier: Wadensjö (1972), Ekberg (1983) och Gustafsson (1990). Källa: Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 415)
[10] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16 – 17)
[11] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 8 )
[12] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet.(s. 16)
[13] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16)
[14] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16)
[15] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 72 – 73)
[16] Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik/ Antagna av Sverigedemokraternas landsdagar den 17 oktober 2009.
[17] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 55)}
,
Andra bloggare om ämnet: Lars Persson, Kent Persson (m), Tobias Revenäs (fp), Peter Andersson (s), Medier och mångfald, Dennis Josefsson, Second Opinion
Gammelmedia: DN, SVD, HD, HN

Andra skriver intressant om: Politik, invandring, migration, ekonomi, ESO, Finansdepartementet, Jan Ekberg, DN Debatt, sverigedemokraterna, Carina Herrstedt, Stefan Olsson, Helsingborg, Erik Almqvist, Hans-Olof Andersson, sysselsättning, lönebildningen, arbetskraftsinvandring