Ytterligare en sverigedemokrat dömd för förtal

I onsdags meddelade Helsingborgs tingsrätt dom i tvisten mellan Fredrik Jönsson, aktiv i Sveriges kommunistiska ungdomsförbund (SKU), och Dragan Klaric, sekreterare i sverigedemokraternas lokalavdelning i Helsingborg. Enligt tingsrätten har Klaric gjort sig skyldig till “förtal, som med sitt innehåll, får anses ha allvarligt kränkt Fredrik Jönsson”1 och åläggs därför att “genast till Fredrik Jönsson betala 5 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 9 november 2008 till dess betalning sker.”2

Med tanke på att det inte är första gången Klaric har gjort sig skyldig till förtal3 inställer sig frågan om inte partiledningen i Stockholm bör se över de uppdrag som Klaric innehar. Det kan ju knappast vara så särskilt förtroendeingivande att ha en sekreterare som vid två tillfällen har gjort sig skyldig till förtal. Även det faktumet att Klaric svarar som chef- och produktionsansvarig för ett av partiets viktigaste optionsbildande medier SD-Television (där han plockat in den tidigare NRP-medlemmen4 Patrik Ehn som medarbetare) gör det än mer angeläget att se över Klaric:s roll i partiet. (Att Klaric redan nu sett över sin blogg genom att rensa ut ett stort antal blogginlägg och börjat om på ny vända borde dock ses som en fördel för partiet. Frågan är dock hur lång tid det tar innan Klaric återfaller till samma destruktiva bloggande?)

Likväl måste jag säga att jag fann ett viss nöje att medverka vid tingsrättsförhandlingarna då målet var uppe för behandling. Klaric ville vid två tillfällen uppdra tingsrätten att ange definitionen för olika begrepp.

Vid ena tillfället ville Klaric veta om han var brottsling om tingsrätten finner att han gjort sig skyldig till förtal. Ordförande hänvisade honom efter längre tids resonerande till någon annan för “rättsliga råd”. För att hjälpa Klaric något på traven så kan jag upplysa denna om att en brottsling enligt Svenska Akademins ordbok (SAOB) är en ”person som begått ngt brott; […]”.

Vid det andra tillfället ville Klaric få inskrivet i domen vad en offentlig person är. Ordförande replikerade med att Klaric inte skulle “hoppas på” det, och att tingsrätten hade för avsikt att bedöma endast huruvida Fredrik Jönsson är att betrakta som en offentlig person eller inte. I domen skriver tingsrätten att man inte anser “att de uppgifter som lämnats om Fredrik Jönsson i målet visar att han är att betrakta som en offentlig person, inte ens lokalt. Uppgifter om honom på bloggen har därmed ett mycket begränsat allmänintresse.”5 För övrigt kan man ju ställa sig frågande till om det inte räcker med tre tingsrättsdomar på att Fredrik Jönsson inte är en offentlig person 6, eller om det behövs en av Norrköpings tingsrätt också innan sverigedemokraterna fattat?

För den som vill lyssna på konversationen mellan Dragan Klaric och ordförande återfinner två ljudfiler längre ner i det här blogginlägget.

Ps. I övrigt kan jag informera Patrik Ohlsson, sverigedemokraternas fullmäktigeledamot i Ängelholm, att en ansökan om stämning för förtal riktad mot honom har lämnas in. (FT 2799-10) Stämningen berör det faktum att Ohlsson bl.a. påstått att en person varit misstänkt för att ha lejt en mördare att utföra ett mord som aldrig har begåtts. Komik på högsta nivå! Ds.

Media: HD1, HD2, Sydsvenskan, Medievärlden, Aftonbladet, DN, Expo
Bloggare: Stefan Stenudd, Kristian Krassman, Netopia

Andra skriver intressant om: Politik, Sverigedemokraterna, Dragan Klaric, SD Helsingborg, Helsingborg, dom, tingsrätt, brottsling, brott, Fredrik Jönsson, SKU

1. Helsingborgs tingsrätt, dom 2010-04-28, mål nr FT 7487-09. (s. 10) [↩]
2. Helsingborgs tingsrätt, dom 2010-04-28, mål nr FT 7487-09. (s. 1) [↩]
3. Helsingborgs tingsrätt, dom 2009-04-21, mål nr FT 31-09. [↩]
4. Med NRP avses det numera nerlagda Nordiska rikspartiet. Enligt Heléne Lööw, filosofie doktor i historia, var NRP att betraktas som ett nationalsocialistiskt parti och fungerade dessutom “i mångt och mycket den förmedlande länken mellan mellankrigstidens nationalsocialister och den moderna rasideologiska undergroundkulturen“. Se Nazismen i Sverige 1924 – 1979 – Pionjärerna, partierna, propagandan (2004, Stockholm), av Heléne Lööw, filosofie doktor i historia. Utgiven av Ordfront förlag. (s. 161 och 23) [↩]
5. Helsingborgs tingsrätt, dom 2010-04-28, mål nr FT 7487-09. (s. 10) [↩]
6. Se FT 3762-07, FT 5504-08 och FT 7487-09. [↩]