Som förväntat i debatten mellan SD och S

Precis som de föregående debatterna mellan SD och Fp repektive M var debattiden mellan Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna allt för kort, denna gång kunde jag räkna den till lite mindre än 30 minuter. [1] Under debatten avbröt man varandra dessutom ett flertal gånger vilket innebar att i en del fall kunde man inte utveckla sina resonemang. Invandringspolitiken fick precis som de föregående debatterna ett allt för stort inflytande på debattiden. Vi fick inte vidare belyst varför Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt parti och varför de har fel verklighetsbeskrivning. Det är de här jag i mitt tidigare inlägg menade med att TV är ett allt för snuttifierat debattforum för att användas till en sådan viktigt uppgift som att marginalisera ett främlingsfientligt parti som Sverigedemokraterna eller som Thomas Hartman så klokt skrev på sin blogg: (17/4)

”Om Sverigedemokraterna har ca 2 procent i väljarstöd krävs enorma insatser av en motdebattör. Vederbörande måste alltså vara så bra och kunna hantera skenargument och felaktigheter, populism och förförisk demagogi på ett sådant sätt att debattören vinner hem 98 procent av lyssnarna/tittarna för att inte aktiviteteten ska fungera rent kontraproduktivt. Då är det betydligt bättre att möta lögner och populism genom att prata direkt med allmänheten i fikarum och på torget.”

När det gäller själva argumenten i debatten så tänker jag inte gå allt för djupt när det gäller det, men några större och betydelsefulla argument och förhållningssätt i debatten kommer jag nämna. Först och främst blev jag dock glad över att det första Mona Sahlin sa i sitt öppningsanförande var att Sverigedemokraterna är ett högerparti, precis som jag propagerat för på min blogg. Men precis som Joel Malmqvist från studentförbundet påpekade var det inte mycket mer med det under hela debatten.

En negativ aspekt med Monas insatts var hennes uttalande om att Sverige skulle vara ”ett grått och tråkigt land” om vi inte skulle ha tagit emot de flyktingar som kommit till Sverige. Det är just precis denna argumentation som retar gallfebern på de personer som röstar på Sverigedemokraterna. Självklart är det så att Sverige skulle ha haft en betydligt sämre utbud av olika matkulturer, infallsvinklar mm. Men man kan föra fram det på ett bättre sätt. Dessutom tar vi inte in flyktingar därför vi tycker deras kultur är bra för Sverige, utan för att det är just är flyktingar. En annan negativ aspekt när det gäller Monas insatts var Åkessons påståenden om att diskrimineringen av svenska medborgare med utländsk bakgrund eller som är födda utomlands inte skulle existera, Åkesson refererade även till en rapport från Svenskt Näringsliv som visade att så var fallet. Jag kommer inte att gå in på själva rapporten, då jag inte fördjupat mig i frågan (Det får andra göra inom partiet eller ungdomsförbundet), men det man kan reagera på är att Mona Sahlin borde, i sin kraft av att tidigare varit jämställdhetsminister (94-95) och i egenskap av stadsråd på Justitiedepartementet varit ansvar för integrations- och demokratifrågor [2] ha tillbakavisat Åkessons påståenden med egen fakta genom att referera till ett flertal rapporter och undersökningar som visar att diskrimineringen visst finns och poängtera att det är den samlade forskningen på området som ändå skall vara det som är det vägledande. Men hon gjorde inte så, istället blev det tyckande.

Vad gäller Åkesson så skulle jag rekommendera denna att se dokumentären ”Välfärdsmysteriet” som gör upp med myten att den svenska välfärden är körd i botten. När sedan Åkesson började tala om adoptioner från andra länder och pekade på bl.a. deras överrepresentation när det gäller självmord så tar man sig för pannan. För vad väljer man? Att leva med två föräldrar i ett rikt och välmående land där man får möjlighet att utveckliga sig själv som individ genom ett väl utbyggt skolsystem, med nackdelen att man har en förhöjd risk till självmord?  Eller leva i fattigaste armod i ett land som t.ex. Kina utan vare sig mamma eller pappa på ett barnhem med dålig tillgång på viktigt förnödenheter, vilket innebär en förhöjd risk till fortsatt liv i fattigdom och betydligt kortare livstid? [3] Argumentet från den nationella rörelsen brukar då vara att det är betydligt bättre att hjälpa dessa barn på plats där de kan få föräldrar från samma land och att man för samma summa kan hjälpa fler. Problemet är att pengarna inte kommer från staten, utan från enskilda individer. Det skulle alltså krävas någon form av adoptivskatt som fungerar så att man årligen gör en undersökning bland svenska skattebetalande barnlösa individer över vilka som hade velat adoptera ett barn från utlandet och därefter avkrävt skatt för detta. Alla inser att detta inte skulle fungera (rent administrativt), dessutom vill nog inte Sverigedemokraterna införa en skatt där ytterligare skattepengar går till något än till det svenska folket. Dock vill Sverigedemokraterna att ”det nuvarande statliga adoptionsstödet skall slopas vid utländska adoptioner och delar av detta bör istället användas till insatser i syfte att ge föräldralösa barn i utlandet en möjlighet att växa upp med en far och en mor i sitt eget land eller kulturella närområde.” [4] Dessutom utesluter inte det ena det andra, Sverige ger stora bidrag till de fattiga länderna. Nej, vad det här handlar om är att Sverigedemokraterna vill bevara Sverige som ett ”befolkningsmässigt homogent samhälle” som man skriver på sin hemsidan. [5]

Det som störde mig något oerhört i debatten var att varken Lennart Ekdahl eller Mona Sahlin gick djupare in vad Åkesson avsåg med assimilation. [6] Att integration innebär att de som kommer till Sverige blir en del av det svenska samhället genom att dessa får ett arbete, följer de uppsatta lagarna som vi fattat i riksdagen och får möjlighet att lära sig det svenska språket anser ju de flesta. Men Åkesson vill ju ha assimilation, och lägger Åkesson i det ordet? Att de som kommer till Sverige skall avsäga sig sin religion och sin kultur? Enligt Nationalencyklopedin innebär assimilation en ”process genom vilken en minoritet, t.ex. en invandrargrupp i det svenska samhället, helt överger sin egen kultur, så att ursprungliga kulturskillnader försvinner.” [7] 

Om Åkessons definition är densamma som Nationalencyklopedin, propagerar då Sverigedemokraterna t.ex. för att svenska medborgare, med utländsk härkomst eller födda utomlands, skall tvingas avsäga sin religion och kultur? Eller skall man upprätta ultimatum att vid ett svenskt medborgarskap så skall man avsäga sin religion och kultur för kristendomen och majoritetskulturen? Eller ska man ha informationsblad och ett statligt verk som skall propagera detta bland svenska medborgare som har utländsk bakgrund eller är födda utomlands och som inte är kristna eller är en del av majoritetskulturen? Om svaret är jakande vid fråga ett eller två så innebär det att religionsfriheten omöjliggörs och att FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna kränks. (Artikel 18 och 22)

I övrigt kommer det att bli intressant vilken effekt debatterna kommer få på opinionsundersökningarna från Temo, SCB m.fl. Då finns möjligheten att se ifall den nya strategin från riksdagspartierna fungerar positivt eller negativt. Blir fallet det sistnämnda har man möjligheten att kasta den nya strategin över borda och detta några år innan riksdagsvalet 2010. På Efterarbetet skriver dock Bo Bernhardsson att risken finns att ”Sverigedemokraterna, alldeles oavsett vilken strategi man väljer, tar sig in i Sveriges Riksdag i nästa val.” [8]

Ps. Jag rekommenderar mitt föregående blogginägg om debatten mellan i huvudsak Erik Ullenhag och Jimmie Åkesson där jag berör varför Åkesson inte kan få fram en spänn med fryst invandring till dennes skattesänkningar

Fotnoter:
[1] Jag har då räknat bort programvinjetten, reklamavbrotten, försnacket och eftersnacket.
[2] Nationalencyklopedin, sökord: Mona Sahlin.
[3] I huvudsak kom adoptivbarnen, under 2006, från fattiga länder där Kina särskilt utmärker sig med 314 av totala 879 adoptivbarn som anlände till Sverige. Källa: Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA), Anlända utomnordiska adoptivbarn år 2006 (ålder 0-10 år) / SCB.
[4] Sverigedemokraternas familjepolitiska handlingsprogram, antaget vid extra Riksårsmötet den 27 november 2004.
[5] Sverigedemokraternas hemsida, Våra åsikter – Sammanfattning.
[6] ”Men vi talar om assimilation i första hand”, Jimmie Åkesson i debatt med Mona Sahlin. Källa: TV4 Kvällsöppet, 070419.
[7] Nationalencyklopedin, sökord: assimilation.
[8] EfterArbetet, Är det fel att ta debatt med Sverigedemokraterna?, 070420.

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras.