Så väl under som efter sin levnadsbana anklagades Palme för att vara undfallande gentemot kommunismen eller för att stå kommunismen nära. Det här bygger på okunskap kring Olof Palmes politiska gärning. I själva verket tillhörde Palme de personer inom svensk politik som i officiella sammanhang i starka ordalag kritiserade kommunistiska regimer.
Palmes antikommunistiska hållning kan härledas till de unga åren. Hans morföräldrar förlorade t.ex. sina egendomar i Baltikum efter Sovjetunionens kuppartade övertagande av de baltiska staterna 1939.1 Tio år senare (1949) ingick också Palme, sanktionerat av sin mor, ett skenäktenskap med tjeckiska medborgaren Jelena Rennerova för att denna skulle kunna fly från den kommunistiska regimen i Tjeckoslovakien.2 Giftermålet var Olof Palmes första. (Han gifte sig 1956 med Lisbet Beck-Friis.) Palme medverkade, under sin tid som ordförande i Sveriges förenade studentkårers (SFS) internationella utskott, till bildandet av International Student Conference (ISC) som skulle svara som en motvikt till den kommunistiska studentorganisationen International Union of Students (IUS).3
Under sin anställning på Försvarsstabens underrättelseavdelning (Fst/U) på 1950-talet skall Palme också deltagit i arbetet att bygga upp den s.k. stay behind-rörelsen. Stay behind-rörelsen skulle fungera som motståndsrörelse i ett av Sovjetunionen ockuperat Sverige. Det var också under åren som anställd på Fst/u som Palme författade sin trebetygsuppsats i statsvetenskap kring kommunismen i Västtyskland.4 1966 gav den Socialdemokratiska partistyrelsen ut den av Olof Palme författade debattartikeln ”Socialdemokratin och kommunisterna”5 i skriftformat. Skriften berörde skiljelinjerna mellan socialdemokratin och kommunismen. Enligt Birgitta Almgren, professor i tyska vid Södertörns högskola, skall Palme genom ett personligt brev till DDR:s statsrådsordförande Erich Honecker i november 1973 lyckats få utresetillstånd för 29 kvinnor som ville gifte sig med svenska byggnadsarbetare6.
En av dem som riktat kritik mot Palme är den tidigare folkpartiledaren Per Ahlmark. I en intervju 1985 med Lars Ulvenstam menade Ahlmark tex. att Palmes uttalande mot den kommunistiska regimen i Tjeckoslovakien 1975, där Palme kallade Husákregimen för ”diktaturens kreatur”, skulle vara Palmes ”alibital”: ”Och det uttalandet var för sjutton år sedan. Det var alibital som han skall leva på då i resten av livet”.7 Nedan följer en rad uttalanden fällda av Palme visar att han genom hela sin liv förde fram kritiska ståndpunkter mot de kommunistiska regimerna.
1940-talet
”Denna ungdom skall uppfostras till att tro på en absolut sanning, en dogm, som har den fördelen att den serverar patentlösningar och därför befriar människor från nödvändigheten att tänka. Det har tänkts färdigt i den totalitära staten.”
– Olof Palme om barnens och ungdomens uppfostran i det totalitära kommunistiska Tjeckoslovakien.
Källa: Svenska Dagbladet, ”Demonstration i Prag”, den 15 juni 1949.
”Detta individualitetens totala utsuddande till förmån för kollektivet […] innebär en klar negligering av det individens egenvärde, den människans helighet och okränkbarhet som ansetts utgöra grundvalarna för vår civilisation.”
– Olof Palme om individens möjligheter i kollektivet i det totalitära kommunistiska Tjeckoslovakien.
Källa: Svenska Dagbladet, ”Demonstration i Prag”, den 15 juni 1949.
”Kommunismen har i Tjeckoslovakien medfört en kränkning av de traditionella demokratiska fri- och rättigheterna, missbrukande av den personliga integriteten, förtryck, tvång och tortyr. Men dess kanske största skada ligger i risken för en förstöring av människornas mentalitet, av deras vilja, tro och strävanden….”
– Olof Palme om de mänskliga fri- och rättigheterna i det totalitära kommunistiska Tjeckoslovakien.
Källa: Svenska Dagbladet, ”Demonstration i Prag”, den 15 juni 1949.
1950-talet
“Den första talaren var överstelöjtnant Kan Buk, Nordkorea. Han var iklädd uniform och medförde en bazooka och två gevär till talarstolen. Hans anförande var fruktansvärt. Hätskt och kulminerade i ropet: ´Död åt de amerikanska inkräktarna i Korea. Efter talen följde en 30 minuters demonstration. Kongressens grundton var anslagen.”
– Palme om den internationella studentorganisationen IUS världskongress i Prag 1950.
Källa: I takt med tiden Olof Palme 1927 – 1969 av Kjell Östberg, professor i historia, sid: 77. / Rapport från International Union of Student´s kongress i Prag den 14 – 24 augusti 1950, i Olof Palmes arkiv 4.2 vol I.
“Ett led i östblockets politiska propaganda, närmast i den nu aktuella fredshetsen, som djupast syftar till att grundmura föreställningen om Sovjetunionen som de fredsälskande krafternas främsta banerförare för att en eventuell rysk aggression ögonblickligen godtas som en fredshandling…. Det groteska i denna fredspropaganda belyses av att man kunde framhålla att ´kampen för freden förenar oss alla oberoende av politisk eller religiös uppfattning´, för att i nästan samma andetag förklara att ´när vi ropar´ ´vi vill ha fred´ så menar vi ´ned med imperialismen och kapitalismen´. Allmänt kan sägas att kongressen blev ett fruktansvärt exempel på hur långt en skicklig dirigerad masspsykos kan driva människor att förnedra sig.”
– Palme om den internationella studentorganisationen IUS världskongress i Prag 1950.
Källa: I takt med tiden Olof Palme 1927 – 1969 av Kjell Östberg, professor i historia, sid: 77. / Rapport från International Union of Student´s kongress i Prag den 14 – 24 augusti 1950, i Olof Palmes arkiv 4.2 vol I.
”Kolonialfolkens frihetssträvan hänsynslöst utnyttjas för kommunismens frihetsfientliga system och att IUS var ett av Kominforms främsta vapen i kampen pm koloniernas nyckelgrupp, intelligentian.”
– Palme om studentorganisationen IUS i dennes rapport om IUS-kongressen 1950.
Källa: Vem är Olof Palme? – Ett politiskt porträtt (1984), av Bertil Östergren. (s. 124) Utgiven av Timbro förlag.
1960-talet
”I en rad länder i Östeuropa har kommunisterna haft makten att omsätta marxismen-leninismens teori i praktisk verklighet. Men resultatet manar inte till efterföljd utan närmast till förskräckelse. Istället för demokrati och jämlikhet har man fått terror och förtryck av mänskliga rättigheter. Man har talat om planmässig ekonomiska framsteg. Men vi vet att just de länder som är närmast jämförbara med oss upplever något av ekonomisk kris, störningar i produktionen och t. o. m. tillbakagång, som man nu förtvivlat söker komma till rätta med. Man har offrat demokratin och friheten med har samtidigt förlorat framstegen.”
– Olof Palme om de östeuropeiska kommuniststaterna 1965.
Källa: Socialdemokratin och kommunisterna (1966), av Olof Palme. utgiven av Socialdemokratiska partistyrelsen. (s. 5)
”Psykologiskt innebär denna lojalitet ett fascinerande problem. Den måste ha inneburit uppoffringar. Här har man försvarat – Hitler-Stalin-pakten, angreppet på Finland, brutaliteten mot folkresningarna i Ungern, Polen och Östtyskland, krossandet av den tjeckiska demokratin, muren i Berlin, Moskva-rättegångarna och utrensningarna, Stalin inte att förglömma, slavlägren och massmorden o. s. v. o. s.v. Man kan inte skylla på okunnighet. Det är praktiskt omöjligt. Även kommunister har ju ögon att se med. Det är dessutom inget försvar. ”Att ha blivit förd bakom ljuset i politiken är ingen ursäkt”, skriver Kolakowski, ”det är ofta lika brottsligt som att vara bedragare själv.” Utan förklaringen måste vara att man ansett sig tjäna högre syften. I det egna landet är man en sekt. Men en gång randas dagen, och under tiden kan man glädjas åt fredens och socialismens framsteg i andra länder. Jag har träffat svenska kommunister i öststaterna, kämpar som ärrats av decenniers demagogi om socialdemokratins förädderi mot arbetarklassen. Men där var de fromma som muhammedaner i Mekka eller pilgrimer i det hela landet. De trampade helig mark. Man kan skämta därom. Men det kan också ses som ett exempel på trons makt över en trög materia.”
– Olof Palme 1965 om den kommunistiska proletära internationalismen.
Källa: Socialdemokratin och kommunisterna (1966), av Olof Palme. utgiven av Socialdemokratiska partistyrelsen. (s. 9 – 10)
”Vid samma tid började det komma invandrare från Östeuropa- Inte heller de kom av fri vilja. De flydde hit därför att de förmenades det värde och den värdighet som vi förknippar med ett fritt folkstyre. De har kommit och kommer från Estland, från Lettland och Litauen, från Polen och Tjeckoslovakien, från Östtyskland – och från Ungern.”
– Olof Palme i radioanförande den 25 december 1965 under rubriken ”Vi och utlänningarna”.
Källa: Politik är att vilja (1986), av Olof Palme. Utgiven av Prisma. (s. 63)
”Vi läser i tidningen om en byggnadsarbetare i Öst-Berlin som söker fly över muren och genom taggtrådshindren. Några meter från gränsen hejdas han av en kulkärve. Hans namn glömmer vi snabbt. Men kanske finns bilden av hans hand som griper över taggtrådsstängslet kvar på vår näthinna.”
– Olof Palme i sitt förstamajtal 1966.
Källa: Retoriken – Eller konsten att övertyga av Kurt Johannesson. Utgiven 2013 av Nordstedts förlag.
”Ännu en gång har det inträffat att i ett kommunistiskt land, en frihetsrörelse stoppats med våld. Det angriparen fruktar är kanske inte endast det tjeckiska folkets självbestämmanderätt, det är också det polska, det östtyska, det bulgariska och måhända framför allt det ryska folkets längtan efter frihet och självbestämmande.”
– Olof Palme om ockupationen av Tjeckoslovakien, 1968.
”Folkens längtan efter frihet kan icke nedslås med våld. Den kommer att leva och den kommer till sist att segra.”
– Olof Palme i ett tal i Malmö 21/8 1968, med anledning av Sovjetunionens invasion av Tjeckoslovakien.
”Pragkuppen 1948 var för många i min generation en avgörande politisk upplevelse. Inga förmildrande omständigheter kunde anföras till försvar för övergreppet. Tjeckoslovakien var en utvecklad industrination med väl fungerande demokratiska institutioner. Men den tjeckiska demokratin krossades över en natt genom militärt övervåld och med obarmhärtig förföljelse av oliktänkande som följd.”
– Olof Palme i tidningen Fackföreningsrörelsen om den kommunistiska kuppen i Prag 1948.
Källa: Tidskriften Fackföreningsrörelsen, ”En borgerlig regering – ett steg tillbaka”, 1968, nr 17/18.
”Så 1950 var jag med på ett ungdomsmöte i Prag. Vackra banderoller om fred och folkens självbestämmanderätt. I tio dagar försökte jag få ordet för att protestera mot
kommunisternas eländiga missbruk av ordet demokrati. Men vi skreks ner och buades ut. […] Sedan de dagarna vet jag att demokratin måste ständigt försvaras, vinnas på nytt, vidga sin verkningskrets.”
– Olof Palme i ett tal i Malmö efter Sovjetunionens inmarsch i Prag i augusti 1968.
Källa: Olofpalme.org, Biografiska notiser 1950 av Stellan Andersson.
“Men på den punkten så kommer ni aldrig få mig att ändra mig en millimeter när det gäller vakthållningen om ett demokratiskt styrelseskick.”
– Olof Palme vid Kårhusockupationen i maj 1968.
Källa: SVT2, 123 saker – varje svensk bör veta, 081015.
”Dagens studenter, framtidens ledare” – det anser jag vara en reaktionär devis. Studenterna är EN av de grupper som potentiellt kan förändra samhället. Det är ett elittänkande om någon tror att samhällsförändring är en akademisk exklusivitet. I allmänhet har det varit så att akademikerna motsatts sig förändringar av samhället och utgjort en konservativ bastion. Finns en förändring i denna inställningen så är det Iofs. glädjande. Men studenterna kan aldrig bli mer EN av de grupper som kan förändra samhället.”
– Olof Palme vid Kårhusockupationen i maj 1968.
Källa: Dokumentären ”Olof Palme 1927-1986” (1996) av Birgitta Zachrisson och Tom Alandh.
”De som ledde mötet och de som släpptes upp i talarstolen medan jag var där – det var kommunister som ville begagna den här diskussionen om studentdemokrati och UKAS till att uttrycka sin avsky för demokratin och för att förorda våldsmetoder i förändringen av det svenska samhället.” […] ”Det här mötet ser jag som en förevändning från Vänsterns ungdomsförbund att lansera sin våldsideologi – undervisningsförhållandena kom långt, långt i bakgrunden.”
– Olof Palme till Dagens Nyheter den 26 maj 1968 om Kårhusockupationen.
Källa: Claes Fredelius, Kårhusockupationen Ur boken Det är rätt att göra uppror – Om klasskampen i Sverige, utgiven 1970 (Bonniers förlag) / Dagens Nyheter, 26/5 –68.
“Det här var ju mer att uppleva gamla ungdomsminnen, när jag själv var student så åkte jag omkring i de kommunistiska öststaterna och försökte debattera. Men där blev jag avbruten av talkörer som ropade “Stalin, Stalin”. Men då visste man att ens vänner satt i kommunisternas fängelser så då slogs man med verklig övertygelse.”
– Olof Palme vid Kårhusockupationen i maj 1968.
Källa: Dokumentären ”Olof Palme 1927-1986” (1996) av Birgitta Zachrisson och Tom Alandh.
1970-talet
“Det här gäller författares villkor i en diktatur. Det är grunden i det hela.”
– Olof Palme om det kommunistiska Sovjetunionen i debatten kring den sovjetiska författaren Alexander Solsjenitsyn.
Källa: SVT Kvällsöppet, Debatt om Alexander Solsjenitsyn, 711019.
“Skillnaden i uppfattningen som finns det är att Solsjenitsyn gärna vill att det ordnas ett offentligt möte i samband med överlämnandet. Där han ska hålla sin Nobelföreläsning, i Moskva. Då ska det bjudas in olika människor i Sovjetunionen. Detta förutsätter emellertid en medverkan och ett tillstånd av de sovjetryska myndigheterna. Då är det inte längre en svensk fråga, som det är om vi lämnar över den på ambassaden, då är den en sovjetrysk fråga. Solsjenitsyn vet, och vi vet att, att ett sådant tillstånd får man inte. En sådan medverkan får man inte. Eftersom det är en diktatur.”
– Olof Palme om det kommunistiska Sovjetunionen i debatten kring den sovjetiska författaren Alexander Solsjenitsyn.
Källa: SVT Kvällsöppet, Debatt om Alexander Solsjenitsyn, 711019.
“Sedan bör ju Willhem Moberg och jag vara överens om att grunden är samhällssystemet. Grunden är den begränsning av författarnas frihet som finns i detta kommunistiska system. Men det kan vi dessvärre inte göra någonting åt.”
– Olof Palme om det kommunistiska Sovjetunionen i debatten kring den sovjetiska författaren Alexander Solsjenitsyn.
Källa: Kvällsöppet, Debatt om Alexander Solsjenitsyn, 711019.
“Inga fasader kan heller undanskymma vad som händer oliktänkande i den kommunistiska diktaturens länder. Dit har kritikens sökarljus svårt att nå. Men vi skall inte luras av talet om att friheten är en lyx, som måste förmenas folket. Ty folket består av enskilda människor, var och en med sin rätt och sitt värde. Det har där i mycket förblivit natt klockan tolv på dagen. Vi har under de 25 år som förflutit sedan FN antog sin stolta deklaration sett få demokratier födas. Däremot har vi sett demokratier krossas av fascistiska militärjuntor eller av den kommunistiska diktaturens lakejer. Vi minns Grekland, Tjeckoslovakien och Chile.”
– Olof Palme den 14 december 1973 i Sveriges riksdag om försvarsutskottets betänkande om den militära underrättelsetjänsten.
Källa: Riksdagens protokoll 1973:158. Fredagen den 14 december 1973 Den militära underrättelsetjänsten m. m.., s. 34.
“Det finns även hos oss de som söker påstå att demokratin är på väg aft försvinna i vårt land, i den mån de vill erkänna att den någonsin har funnits. Man jämför oss med fascismens diktaturer och försöker få människorna att tro att Sverige håller på att bli en polisstat. Man drömmer om konfrontationen och polariseringen, som kunde skapa en revolutionär situation i vårt land. Man nyttjar den medvetna lögnen och kallar den samhällskritik och talar om en yttrandefrihet som man i grunden förmenar alla andra än sig själv. Dessa extremister bär diktaturen i sitt hjärta.”
– Olof Palme den 14 december 1973 i Sveriges riksdag om försvarsutskottets betänkande om den militära underrättelsetjänsten.
Källa: Riksdagens protokoll 1973:158, Fredagen den 14 december 1973 Den militära underrättelsetjänsten m. m.., s . 34.
”Något förvånande så har det uppkallat… premiärministern herr Husák, Gustáv Husák, till polemik mot mig. Jag har kanske inte någon större anledning att ingå på den polemiken. Jag brukar för all del inte polemisera med, ingå i polemik med, presidenten Thieu i Sydvietnam heller. Jag tror att det bästa svaret är att säga: Inrikesministern (polisministern, enligt Aftonbladet) hade häromdagen ett möte med polis- och säkerhetstjänstens ledare, och framhöll därvid att ordningsmakten ska göra allt för att avslöja och utrensa reaktionära grupper och individer, och i rättan tid och utan kompromiss stoppa deras verksamhet. Så talar diktaturens kreatur till varandra. ”
– Olof Palme 1975 om den kommunistiska regimen i Tjeckoslovakien.
”Vi ska inte tro att Vietnam över natt utvecklas till en demokrati av svensk modell. Det ska vi inte tro. Det viktigast just nu är att bespara människor lidanden, att dom kan få mat, kläder och någonstans att bo, ett arbete. Sedan hoppas jag också, och det tror jag finns förutsättningarna för, att det ska ske en demokratisk utveckling.”
– Olof Palme efter Vietnamkrigets avslutande.
Källa: ”Palme – svensk dokumentär i tre delar” del tre (SVT1, 1/1 2013).
”Herr talman! Låt mig inleda med att uttrycka min avsky över de just fällda politiska domarna i Prag. Vi har från arbetarrörelsens sida gjort vad vi har kunnat – begärt att få skicka observatörer och protesterat. Och jag hoppas att del blir en stark internationell opinion mot dessa domar. Jag tillhör inte dem som tycker att utrikesministerposten – med kristallkronor eller ej – är oviktig. Mot den bakgrunden beklagar Jag att inte utrikesministern, innan domarna föll, med större kraft har uttryckt Sveriges avsky inför dessa skändligheter.”
– Olof Palme i Sveriges riksdag den 24 oktober 1979 med anledning av av domarna mot sju politiska dissidenter i Tjeckoslovakien.
Källa: Riksdagens protokoll 1979/80:17, s. 3.
1980-talet
”Jag har noterat att Lars Werner vid andra tillfällen har beklagat förföljelserna av oliktänkande i Tjeckoslovakien och Polen, Pol Pot-regimens framfart i Cambodja, Vietnams invasion i samma land och andra liknande händelser. […] Har Lars Werner aldrig tänkt på alt dra konsekvenserna av sina mänga uttalanden? Har Lars Werner aldrig ställt sig frågan om alla dessa övergrepp tyder på att det är något fel på själva det kommunistiska systemet, om det inte finns något grundläggande fel på de leninistiska idéer som även det svenska kommunistpartiet bekänner sig till?”
– Olof Palme vid den allmänpolitiska debatten den 30 januari 1980.
Källa: Riksdagen, protokoll 1979/80:73, onsdagen den 30 januari 1980, s. 19.
”För mig som demokrafisk socialist har det alltid funnits en väldigt viktig ideologisk skiljelinje: jag betraktar leninismen som en elitteori, som leder till intolerans mot oliktänkande och som när dess företrädare får politisk makt med något av en obönhörlig konsekvens leder till förtryck och repression.”
– Olof Palme vid den allmänpolitiska debatten den 30 januari 1980.
Källa: Riksdagen, protokoll 1979/80:73, onsdagen den 30 januari 1980, s. 19.
”Vi har ett klart intresse av goda förbindelser med Sovjetunionen. Jag har i stället ett annat råd till Lars Werner: Frys förbindelserna med leninismen! Det vore en seger för demokratin.”
– Olof Palme vid den allmänpolitiska debatten den 30 januari 1980.
Källa: Riksdagen, protokoll 1979/80:73, onsdagen den 30 januari 1980, s. 19.
”Herr talman! Den sovjetiska inmarschen i Afghanistan har starkt bidragit till att på en gång skärpa krisen och försvåra det internationella fredsarbetet. Vi har reagerat hårt mot och fördömt den sovjetiska aggressionen, som är ett flagrant brott mot varje nations rätt till självbestämmande. Ett folks befrielse måste vara dess eget verk. Sovjets trupper måste lämna Afghanistan. Dagens sovjetiska statsledning har anledning att erinra sig Lenins instruktion till den sovjetiska ambassadören i juni 1921, som f. ö. återfinns i en publikation för några år sedan, utgiven av det sovjetiska utrikesdepartementet: ”Vår politik i Östern är inte aggressiv. Det är en politik för fred och vänskap. I ert arbete måste ni systematiskt understryka detta grundläggande faktum, och, i synnerhet, i Kabul, göra vår vänskap med Afghanistan till ert främsta mål. Ni måste till varje pris undvika det fatala misstaget att på ett konstgjort sätt försöka inplantera kommunismen i det landet. Vi säger till den afghanska regeringen: Vi tänker inte för ett ögonblick på att påtvinga ert folk ett program som är främmande för dess nuvarande utvecklingsstadium.” Sovjetunionen borde acceptera tanken på ett alliansfritt Afghanistan, vars suveränitet skulle garanteras av alla berörda parter.”
– Olof Palme om Sovjetunionens inmarsch i Afghanistan.
Källa: Riksdagen, protokoll 1979/80:100, onsdagen den 12 mars 1980, s. 12 – 13.
”Det är en brutal aggression, ett flagrant brott mot varje nations rätt till självbestämmande, ett brott mot folkrätten. Det går aldrig att rättfärdiga ett militärt ingripande i en annan nations inre angelägenheter.”
– Olof Palme om Sovjetunionens invasion av Afghanistan inför Stockholms arbetarekommun den 12 januari 1980.
Källa: Rapport den 12 januari 1980. För att se uttalandet på Youtube tryck här.
”Nationaldagen betyder ett tillfälle att manifestera den nationella självständigheten och det nationella oberoendet. Och Estland har som ni vet berövats sitt nationella självbestämmande av en stormakt. Esterna har befriats från friheten[….]Men kampen måste gå vidare[….]för demokrati och frihet.”
– Olof Palme vid sitt tal i Stockholms stadshus på republiken Estlands nationaldag den 24 februari 1980.
Källa: Hermansson, Håkan & Wenander, Lars (1987). Uppdrag: Olof Palme: hatet, jakten, kampanjerna. Stockholm: Tiden, s. 58.
”Werner börjar få rutin på att uttala sig mot sina partibröders illdåd i olika delar av världen. Men han borde fråga sig om det inte är något fel på leninismen.”
– Olof Palme i vårriksdagens allmänpolitiska debatt 1980, angående Sovjetunionens intåg i Afghanistan.
”Här är såvitt jag förstår en gata, här är såvitt jag vet ett torg och jag ropar med fulla hjärtan: Sovjetunionen bör lämna Afghanistan i fred och lämna detta land!”
– Olof Palme
Källa: Vilja gå vidare – En film om Olof Palme och hans idévärld.
”Vi måste ständigt hålla protesten levande mot sådana övergrepp som tex. domen mot Rudolf Batteck i Tjeckoslovakien eller det alltid pågående mördandet och torterandet i Latinamerikas diktaturer.”
– Olof Palme i sitt anförande vid den socialdemokratiska partikongressen den 27 september 1981.
Källa: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande vid partikongressen söndagen den 27 september 1981, s. 5. Volymnummer: 2.4.0 : 097.
“Den andra supermakten stödjer det salvadoranska folkets rätt till självbestämmande, dess kamp mot förtrycket. Det är lovvärt. Men den förmenar samtidigt det polska folket och den polska arbetarklassen rätten att självständigt forma sin framtid. Sovjetunionens regering tycker sig bakom frihetskampen i Polen skönja USA och kapitalismen. Det är ett sätt att fly undan sanningen att det polska folket förkastat det leninistiska systemet.”
– Olof Palme i sitt anförande vid Socialdemokraternas och LO:s konferens för mänskliga rättigheterna den 13 mars 1982.
Källa: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande vid SAPs och LOs konferens för de mänskliga rättigheterna, s. 4. Volymnummer: 2.4.0 : 100.
“Den 13 december 1981, i en tidig morgontimma, ändades en löftesrik period i Polens nutidshistoria. Någon har sagt att Solidaritets Polen försvann som i ett svart hål. En regim som inte kunde ge mat åt sin befolkning, som inte kunde skaffa reservdelar till sin industri, kunde likväl med våld befästa makten över ett helt land.”
– Olof Palme i sitt anförande vid Socialdemokraternas och LO:s konferens för mänskliga rättigheterna den 13 mars 1982.
Källa: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande vid SAPs och LOs konferens för de mänskliga rättigheterna, s. 11. Volymnummer: 2.4.0 : 100.
”Men låt mig för lite principiellt tillägg här. Fälldin har nu tjatat på mig och jag ska tala om varför jag är socialist. Och jag är demokratisk socialist, med stolthet och med glädje. Jag blev det när jag for omkring i Indien och såg den fruktansvärda fattigdomen, fast en del var oerhört rika. När jag for runt och såg en ännu mer förnedrande fattigdom på sätt och viss i förenta staterna. När jag som mycket ung kom öga med öga med kommunismens ofrihet och förtryck och människoförföljelse i kommuniststaterna.”
– Olof Palme om varför han är socialist, 1982.
Källa: Ingvar Carlsson, Ur skuggan av Olof Palme, 1999.
”Folkdemokratierna i Östeuropa upprättades en gång i hägnet av den sovjetiska ockupationsmakten. Dessa regimer hade inte något folkligt stöd. I den mån en folklig legitimitet fanns, så gick den snabbt förlorad. Dessa länder har sedan dess lidit av ekonomiska problem, politisk ofrihet och en stel byråkrati. Några framtidshopp utgör de icke.”
– Olof Palmes anförande vid TCO:s kongress i Stockholm, 820701.
Källa: http://www.olofpalme.org/wp-content/dokument/820701b_tco_kongress.pdf
”Historien har lärt oss att när diktaturer kommer till makten är det de fackliga friheterna som först tas bort och de fackliga ledarna som blir förtryckets första offer, som jagas till fängelser, tortyrkammare och avrättningskammare. Så var det i nazismens Tyskland, i kommunisternas länder, så är det i dag över stora delar av Latinamerika. ”
– Olof Palmes anförande vid TCO:s kongress i Stockholm, 820701.
Källa: http://www.olofpalme.org/wp-content/dokument/820701b_tco_kongress.pdf
”Men jag ville sluta där Fälldin börja. Fria val i en öppen demokrati är något väldigt fint och sällsynt. Dom flesta människorna i världen lever under förtryck, och det är viktigt att låta våra tankar gå till dom som kämpar för frihet och rättvisa i Polen och Turkiet. I Chile och El Salvador. I kommunismens, fascismen och rasismens diktaturer, och idag går våra tankar alldeles särskilt till den fria fackföreningsrörelsen i Polen. Ta bort undantagslagarna, frige Lech Walesa och låt utvecklingen mot demokrati i Polen fortskrida.”
– Olof Palme i valdebatt med Torbjörn Fälldin den 1 september 1982.
Källa: Sveriges Radio Minne – Hulkdebatten mellan Thorbjörn Fälldin och Olof Palme i Kalmar 1982.
”Alla demokrater är emot den kommunistiska diktaturen i Östeuropa och mot de kränkningar av mänskliga rättigheter som där förekommer. Men vad moderaterna här gör är att återfalla till den korstågsanda i syfte att ”befria” Östeuropa som härskade på konservativt håll i väst under det kalla kriget. Enligt denna syn måste något av systemen gå under, och neutraliteten vara snarast omoralisk. Men en politik, fru talman, som syftar till en ”upprullning” av systemet i öst genom tryck utifrån leder till, ökad spänning, fortsatt upprustning och en större risk för krig. Att göra systemförändring i öst till ett huvudelement i svensk säkerhetspolitik, som man här gjort, är enligt min uppfattning ett avsteg från den svenska utrikespolitiken såsom den utformades efter det andra världskriget, där syftet varit att överbrygga – inte fördjupa -motsättningarna mellan öst och väst, att söka samförstånd – inte konflikt -och att stödja den avspänningspolitik som betytt så mycket för freden i Europa. Denna politik har fått vårt stöd i övertygelsen att människorna i Östeuropa har bättre förutsättningar att förändra sin situation i ett klimat av internationell avspänning än i en tid av hård konfrontation. Det hindrar inte alls att vi i alla de lägen där vi så kan och önskar skall hävda mänskliga rättigheter mot kränkningar, från vilken typ av diktatur de än må komma. Men då är det fråga om vår grundläggande ideologi, vår syn på demokratin, och icke om vår säkerhetspolitik. De sakerna måste man skilja på.”
– Olof Palme om den svenska neutralitetspolitiken.
Källa: Riksdagen, protokoll 1982/83:98, onsdagen den 16 mars 1983, s. 76.
”När det gäller de andra frågorna står det i ert program att det viktigaste för freden är vårt försvar. Det är totalt emot den svenska neutralitetspolitikens grundsatser, som bygger på att det är förtroendet för neutralitetspolitiken som är det främsta värnet för vår fred. Ni skriver precis på samma sätt som den gamle utrikesministern Dulles att man i något slags korståg skall befria Östeuropa för att skapa en grundval för freden. Det har vi aldrig sagt. Vi har däremot alltid slagits för de mänskliga rättigheterna och för demokratin mot alla förtryckare vare sig de är kommunister, fascister eller någonting annat.”
– Olof Palme om den svenska neutralitetspolitiken.
Källa: Riksdagen, protokoll 1982/83:98, onsdagen den 16 mars 1983, s. 85.
”It is quite clear that in the Eastern part of Europe, human rights are not respected. The regimes in that part of our continent are hard dictatorships, whose continued existence in many cases has had to be supported by foreign troops. This development towards dictatorship is especially tragic in countries like Czechoslovakia that have had a long democratic tradition.”
– Olof Palme den 28 september 1983 i Europarådets parlamentariska församling.
Källa: Council of Europe, Olof Palme, prime minister of Sweden, speech made to the assembly wednesday, 28 september 1983.
“Det var arbetarrörelsen som fick ta huvudstöten i kampen mot våldsideologierna i Europa. Otaliga socialdemokrater stupade på grund av sin övertygelse mot kampen mot stalinismen, fascismen och nazismen. Denna tradition gör att vi känner stark samhörighet och solidaritet med de krafter som idag kämpar för fri- och rättigheter som vi erövrade och lyckats att behålla och tålmodigt försökt bygga ut. Det gäller i Turkiet, där fackföreningsrörelsen fängslats och oppositionella döms till döden i massrättegångar. Det gäller i Afghanistan, där sovjetiska trupper förgäves söker krossa ett folkligt motstånd. Och det gäller i Östeuropa, där särskilt det polska folket – detta folk som lider oerhört i kampen för friheten i århundraden – de senaste åren åter fångat vår uppmärksamhet. Det var och är klart att vi i olika former ger våra känslor till känna när arbetare i ett grannland står upp i kampen för sina rättigheter och för sin frihet. Och det stödet tror jag att man har känt i Polen.”
– Olof Palmes tal om fred och säkerhet vid den Socialdemokratiska partikongressen
1984,1984-09-17.
Källa: Kongressprotokoll för Sveriges Socialdemokratiska arbetarparti, 1984-09-17, A, s. 279-288.
”Vår solidaritet med medmänniskor får inte låta sig begränsas av olika politiska system. En fängslad fackföreningsledare är en fängslad fackföreningsledare, oavsett om det sker i Guatemala eller i Polen eller i Turkiet. En brinnande by är en brinnande by, oavsett om den terrorbombas i El Salvador eller i Afghanistan.”
– Olof Palmes tal om fred och säkerhet vid den Socialdemokratiska partikongressen den 17 september 1984.
Källa: Kongressprotokoll för Sveriges Socialdemokratiska arbetarparti, 1984-09-17, A, s. 279-288.
”Vår frihetskamp måste föras på många olika sätt. Vårt förnuft och känsla måste revoltera mot diktatur och ofrihet i öst.”
– Olof Palme i ett debattinlägg i TV2:s slutdebatt den 13 september 1985.
Källa: TV2: Slutdebatten inför valet, 1985-09-13.
Fotnoter:
- Olof Palmes ungdomsår – Bland nazister och spioner (2001), av Jonas Gummesson, journalist. Utgiven av Ekerlids Förlag. [↩]
- I takt med tiden Olof Palme 1927 – 1969 (2008), av Kjell Östberg, professor i historia. Utgiven av Leopard förlag. [↩]
- American Students Organice: Founding the National Student Association After World War II, Eugene G. Schwartz (editor). United States National Student Association. (s. 301), I takt med tiden Olof Palme 1927 – 1969 (2008), av Kjell Östberg, professor i historia. Utgiven av Leopard förlag (s. 79 – 103) och Dagens nyheter, CIA ville värva den unge Olof Palme, 080112, av Thomas Pettersson och Ewa Stenberg, journalister. tryck här för att läsa artikeln på dn.se. [↩]
- I takt med tiden – Olof Palme 1927 – 1969 (2008), av Kjell Östberg, professor i historia. Utgiven av Leopard förlag, s. 168. [↩]
- Olof Palme – en bibliografi (2001), av Ingrid Malm-Andersson. Utgiven av Gidlunds förlag. [↩]
- Inte bara Stasi- : relationer Sverige-DDR 1949-1990 av Birgitta Almgren, s. 420. [↩]
- Sveriges Television, Nyfiken på – Per Ahlmark, 851216. [↩]