Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna (SD) är ett svenskt politiskt parti som bildades den 6 februari 1988 i Stockholm.1 SD:s förhistoria kan härledas till kampanjorganisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS) och det politiska partiet Sverigepartiet (SvP).2 Partiet har sedan 1988 deltagit i de svenska riksdagsvalen.3

Partiledare är Jimmie Åkesson som vid Sverigedemokraternas riksårsmötet4 2005, med röstsiffrorna 91 mot 50, valdes till partiledare efter Mikael Jansson.5 Enligt partiet uppgick antalet medlemmar till 4 094 årsskiftet 2009/2010.6 Partiorganet SD-kuriren började sin utgivning 1988 under namnet Sverige-Kuriren.7 Partiet ger även ut den den interna medlemstidningen SD-bulletinen.

Partihistoria

Sverigedemokraterna uppstod som parti efter den misslyckade partibildningen Sverigepartiet. Det var Sverigepartiets BSS-fraktion som valde att sadla om och bilda ett nytt parti. Säkerhetspolisen (SÄPO) ansåg att styrelsen för det nybildade partiet utgjordes ”av samma personer som ingått i Sverigepartiets BSS-falang.”8 När Anders Klarström 1989 tog upp rollen som partiordförande för Sverigedemokraterna var han inte den enda som hade en bakgrund i ett nationalsocialistiskt parti. I samma styrelse  återfanns bland annat Gustaf Ekström som tillsammans med Arne Classon fungerar som partiets revisor. Ekström har då en gedigen bakgrund i den tidiga nationella rörelsen i Sverige. Under 1920 och 30-talen var Ekström, enligt Säkerhetspolisen (SÄPO), aktiv Sveriges Facistiska Kamporganisation (SFKO)/Svenska Nationalsocialistiska Arbetarpartiet (SNP)9 för att 1933 ansluta sig till Nationalsocialistiska Partiet (NSAP) . I NSAP fungerade Ekström först som förbundssekreterare i Nordisk Ungdom (NU) (1935), blockledare  (1937) och senare (1938) som ledare för partiets SA-grupp i Örebro.10 När NSAP sedan 1938 ombildades till Svensk Socialistisk samling (SSS) följde Ekström med.11 1941 lät sig Ekström enrolleras i tyska Waffen-SS där han uppnår graden Rottenführer. I en rapport från kriminalavdelningen i Helsingborgs polis beskrivs Ekström en annan svensk i Waffen-SS som ”fanatisk nationalist”.12 Enligt samma svensk ska Ekström haft i uppgift att ”censurera svenska tidningar och översätta artiklar i svenska tidningar över förhållanden i Sverige, som ur tysk synpunkt äro av intresse.”13 Efter kriget har Ekström kontakt med det tyska nationalsocialistiska partiet Sozialistische Reichpartei (SRP) och tidigare generalmajor Ernst Otto Remer14 som var en av dem som medverkade till att den av Klas von Stauffenberg initierade attentatet mot Hitler den 20 juli 1944 misslyckades.15 1952 upplöser den tyska författningsdomstolen SRP. På 1970-talet inkommer det rapporter till SÄPO att att Ekström har kontakt med styrelsen för den tyska och  högerextrema Nationaldemokratiska högskoleföreningen (NHB) och Tysk-rhodesiska sällskapet.16

Sverigedemokraterna betraktades 1990 av Säkerhetspolisen (SÄPO) som  en fascistisk organisation.17 Partiets medlemmar sågs dessutom av SÄPO som antidemokratiska och ”klart invandrarfientliga”.18 Detta konstaterande gjorde man trots att SD försökte ”[…]framstå som ett demokratiskt och rumsrent parti”.19 Anledningen var att SÄPO i Sverigedemokraternas ledning kunde finna ”[…]personer med både nazistisk och fascistisk bakgrund[…]”20 och då i Bevara Sverige Svenskt (BSS), Nysvenska Rörelsen (NYS) och Nordiska Rikspartiet (NRP).

Första gången Sverigedemokraterna ställer upp i allmänna val är vid riksdagsvalet 1988.21 Trots den korta tiden inför valet lyckas partiet erhålla 1 118 riksdagsröster.

Vid 1991 års riksdagsval går partiet framåt mot 4 877 riksdagsröster.22 Det är också vid 1991 års kommunalval som partiet erhåller sina första kommunfullmäktigemandat. I Höör och Dals-Ed får partiet ett mandat i respektive fullmäktigeförsamling.23 På partiets kommunfullmäktigemandat i Dals-Ed tar Solveig Metus plats och i Höör blir Tina Hallgren fullmäktigeledamot för partiet.24 När de två får uttala sig i SD-kuriren är det Hallgrens förhoppning att det kommer till stånd en folkomröstning kring flyktingmottagandet. Själv kommer hon motionera om ”en uppsägning av kommunens avtal med invandrarverket.”25  I samma numer av SD-Kuriren frågar sig dock skribenten Johan Lindgren  ”varför gick det inte ännu bättre”26 och menar att förklaringen låg i att man inte profilerat sig ”mot högerkanten, som till exempel Ny Demokrati”27 men att Sverigedemokraterna ”nog bara förlorar på det i långa loppet”28 om partiet skulle ha försökt sig på det.

1994 får partiet 13 888 röster i riksdagsvalet.29 Förutom att partiet behåller sina mandat i Dals-Ed och Höör så går man dessutom framåt och får mandat i Ekerö.30 I Höör och Dals-Ed får man dessutom ytterligare ett mandat i vardera församling.31 Vid riksdagsvalet 1998 flyttar partiet fram positionerna genom att erhålla 20 000 röster.32

Det stora genombrott för partiet är vid valet 2002 då SD får 76 000 röster och blir med sina 1,4 procent av rösterna det största partiet utanför riksdagen. Där med passerade också SD spärren för när partier får sin valsedlar finansierade och distribuerade av staten.33 Något bättre går det för partiet i Skolvalet samma år, partiet får 2,4 procent av rösterna.34 Runt om i landet tar SD med sina fyrtionio mandat plats i tjugonio av landets kommunfullmäktige.35

Vid Europaparlamentsvalet 2004 fick Sverigedemokraterna 28 303 röster, dvs. 1,13 procent av alla röster.36

Den 10 januari 2006 går Richard Jomshof, chefsredaktör på SD-kuriren, ut i en artikel på SD-kurirens hemsida med en uppmaning om ”att inkomma med en teckning av hur Muhammed kan ha sett ut”.37 Anledningen till uppmaningen enligt Jomshof var att ”visa att yttrandefriheten i Sverige” […] ”står över islams förbud mot att avbilda Muhammed.”38 Den 9 februari kopplar webbhotellet Levonline bort Sverigedemokraternas abonnemang39 av företagets tjänster, dvs. de två domänadresserna sverigedemokraterna.se och sd-kuriren.info. Bakgrunden till Levonlines beslut är att Säkerhetspolisen (SÄPO) och Utrikesdepartementet (UD) varit i kontakt med företaget.

Den 24 mars publicerar Justitiekanslern (JK) sitt beslut kring frågan om SÄPO eller UD agerat i strid med yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud. JK anser att ”agerandet inte har inneburit något brott mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud och att det utifrån vad som framkommit inte finns skäl till kritik mot Säkerhetspolisen eller mot berörd tjänsteman hos Utrikesdepartementet.”40 Även Konstitutionsutskottet (KU) ansler sig till denna slutsats och menar i sitt betänkande året därefter att “någon överträdelse av förbudet mot censur eller andra hindrande åtgärder kan inte anses ha skett genom de redovisade kontakterna.”41

Vid riksdagsvalet 2006 erhöll Sverigedemokraterna 162 463 röster, dvs. 2,9 procent av väljarnas röster.42 Partiet fick, enligt valundersökningen 2006,  i huvudsak sina nya väljare från Socialdemokraterna (18 000 röster) och blankröstare (18 000).43 Den viktigaste anledningen till valet av Sverigedemokraterna bland dem som la sin röst på sverigedemokraterna var invandrar/flyktingfrågor (51 procent).44 I relation till de socialdemokratiska och de moderata väljarna positionerar sig de Sverigedemokratiska väljarna mer åt de socialdemokratiska när det gäller offentligt kontra privata lösningar, EU, moral, välfärdsstaten, globalisering och miljö. Men mer närmare de moderata när det gäller flyktingmottagning och jämställdhet.45

I kommunalvalet samma år fick partiet 281 mandat i 144 kommuner.46 Dock har partiet svårt att fylla upp många av de mandat man fått runt om i de svenska fullmäktigeförsamlingarna. Redan på valdagen kunde konstateras att SD inte kunde fylla upp fjorton av de mandat som partiet erhållit i valet.47  Vid mandatperiodens slut saknade partiet möjlighet att besätta 56 av de mandat man erhållit i valet.48 Över 70 procent av partiers ledamöter runt om i de svenska kommunfullmäktigeförsamlingarna var under 2007 män.49

Även vid skolvalet gick partiet framåt, från resultatet vid 2002 års skolval på 2,4 procent till 4,3 procent vid skolvalet 2006, en ökning med nästan två procentenheter.50 Utmärkande för valet var att Sverigedemokraterna var starkare bland gymnasieeleverna än bland högstadieleverna. På gymnasieskolorna fick partiet 5,77 procent av rösterna. Samma siffra för högstadieklasserna var 3,34 procent.51 Samtidigt skall man ha åtanke att Sverigedemokraternas valsedlar inte distribuerades av ungdomsstyrelsen.52 Men även det faktumet att man vid 174 skolor inte redovisat röster på partier utanför riksdagen.53 Tas de 174 skolorna, med cirka 30 000 elever, bort från sluträkningen innebär det att Sverigedemokraterna kan tillgodoräkna sig ytterligare 0,4 procentenheter54 och landar på 4,7 procent.

Som en konsekvens av valutgången vid 2006 års riksdagsval är att Sverigedemokraterna blev berättigad statligt partistöd.55 Stödet baseras på ”antalet hela tiondels procentenheter röster över 2,5 procent som partiet erhållit i valet i hela landet.”56 Eftersom Sverigedemokraterna fick 2,9 procent i valet innebär det partiet erhåller partistöd för fyra tiondelars procentenheter. Sedan oktober 2006 har partiet i statligt partistöd erhållit tre miljoner kronor.57 Där till skall man ha i åtanke att Sverigedemokraternas partistadgar stipulerar att kommunföreningar och distrikt ”skall överföra ett belopp som motsvarar 40 procent av sitt partistöd till riksorganisationen”58 och med partistöd avses ”såväl grund- som mandatstöd, dock ej utbildningsbidrag.”59

En annan för partiet positiv sidoeffekt av valresultatet är det allt mer tilltagande intresset från medierna och från de övriga svenska partierna för Sverigedemokraterna som resulterat i att partiet fått ett allt större utrymme i den svenska offentliga diskussionen. Något som kan exemplifieras att partiledare Jimmie Åkesson deltagit i debatter med socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin60, moderaternas partisekreterare Per Schlingmann61 och Folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag.62

Vid riksårsmötet 2008 gjordes en rad ändringar i partiets stadgar. En mindre förändring var namnbytet av riksårsmötet till landsdagar.63 Till de större förändringarna hör avgiften till riksorganisationen och när partiets högsta beslutande organ skall sammankallas. Förändringen av avgiften till riksorganisationen innebär att från att ha tidigare betalt 25 procent av sitt partibidrag till riksorganisationen måste numera kommunföreningar och distrikt betala 40 procent av sitt partibidrag till riksorganisationen.64

Förklaringen till höjningen enligt partisekreterare Björn Söder är att partiet skall ”kunna fondera valmedel samt ge bättre service från riksorganisationen till alla avdelningar och distrikt.”65 Söder poängterar i partistyrelsens förslag till förändringar av stadgarna att huvuduppgiften för partiet är ”att förändra Sverige”66 och det bara går att ”klara denna huvuduppgift om vi sitter i riksdagen. Till denna huvuduppgift anslår vi således mindre än hälften av våra tillgängliga resurser.”67

När det gäller partiets högsta beslutande organ har partiet sedan länge haft dem varje år. Sedan riksårsmötet 2008 har detta förändrats till att endast gälla vartannat år.68 Motivet bakom ändringen är enligt partistyrelsen ”av både kostnads- och arbetsskäl”69 och detta därför att ”varje riksårsmöte och kommunkonferens kostar totalt partiet närmare 400 000 kronor.”70

2008 utnämndes sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson av tidskriften Fokus till en av de mäktigaste i Sverige. Åkesson placerades på plats nr 48 bland de 100 mäktigaste personerna i landet.71 Där med behöll Åkesson sin tidigare plats på Fokus lista. I sitt veckobrev nämner Åkesson utnämningen och betraktar ”kanske främst [det] som ett erkännande?”72 I april månad meddelade Lunds tingsrätt dom i det förenklade tvistemålet mellan å ena sidan Fredrik Jönsson, aktiv i Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund (SKU), och å andra sidan Carina Herrstedt, sekreterare i SD Landskrona, och Stefan Olsson, ordförande i samma avdelning.73 Enligt tingsrätten hade Herrstedt och Olsson gjort sig skyldig till allvarlig kräkning av Jönsson och ålades därför att betala 5 000 kronor i skadestånd.

Den 31 mars 2009 hade partiet 3626 medlemmar.74

Vid Europaparlamentsvalet 2009 erhöll Sverigedemokraterna 3,3 procent av rösterna.75

Vid kyrkovalet 2009 ställer Sverigedemokraterna upp med 55 namn till Kyrkomötet. Valsedeln toppades av partiets vice ordförande Jonas Åkerlund. I det kyrkopolitiska programmet för partiet fram åsikten att kyrkan ”bör motsätta sig förändringen av äktenskapsbalken, månggifte, den utvidgade adoptionsrätten och andra försök att underminera familjebegreppet”76 och att man bör ”inrätta ett nationellt hjälpcenter för konvertiter från islam och andra totalitära trosläror[…]”.77 Partiets femte kandidat till Kyrkomötet, Anna Hagwall, då andre vice partiordförande, menar samtidigt att ”vi måste göra allt för att aggressiva och kvinnoförtryckande religioner som islam, som är helt främmande för vår kultur, inte blir erkända som jämlikar till vår egen kristendom.”78 Partiet fårmed sina 2,88 procent av rösterna sju mandat i Kyrkomötet.79

Riksdagsvalet 2010 resulterar i att Sverigedemokraterna gör sitt intåg i Sveriges riksdag. Partiet erhåller 5,7 procent av de giltiga rösterna, dvs. 339 610 röster, och kan därför besätta tjugo av riksdagens trehundra fyrtionio mandat.80 I förhållandet till valet 2006, då partiet fick 162 463 röster81, innebär det mer än en fördubbling av antalet angivna röster på Sverigedemokraterna. Till uppdraget som gruppledare för sverigedemokraternas riksdagsgrupp anmäler partiet Björn Söder.82

Ideologi
I den offentliga politiska debatten betraktas Sverigedemokraterna som ett främlingsfientligt parti eller radikalt högerpopulistiskt (RHP) parti.83

Förhållandet till de andra politiska partierna
Vänsterpartiet ser Sverigedemokraterna som ”Sveriges ledande högerextremitiska parti”.84 Partiet har sedan en tid tillbaka haft en policy om att inte ta den politiska debatten med Sverigedemokraterna eftersom man inte velat ge Sverigedemokraterna en plattform eller en legitimitet.85 I oktober 2010 valde dock Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly att ta debatten med sverigedemokraternas Jimmie Åkesson i Canal 7:s samtalsprogram Hola hola, amigos!86

1. 20 röster om 20 år – Sverigedemokraterna 1988 – 2008 (2008), av Jimmie Åkesson m.fl. Utgiven av Blåsippans förlag. (s. 194) [↩]
2. BSS – Ett försök att väcka debatt (1990), av Leif Ericsson. Utgiven av Ex-friends of Sweden, Long Beach, Ca, 90803 USA, och ”20 röster om 20 år – Sverigedemokraterna 1988 – 2008” (2008), av Jimmie Åkesson m.fl. Utgiven av Blåsippans förlag. Se kapitel med Johan Rinderheim. (s. 94) [↩]
3. 20 röster om 20 år – Sverigedemokraterna 1988 – 2008 (2008), av Jimmie Åkesson m.fl. Utgiven av Blåsippans förlag. (s. 194) [↩]
4. Sedan riksårsmötet 2008 heter numera Sverigedemokraternas högsta beslutande organ ”landsdagar”. Källa: SD Kuriren nr 77, Lördagen: känsloladdat tal av Jimmie Åkesson av Hans-Olof Andersson, 2008. [↩]
5. SD Kuriren nr 64, “Nu blickar vi bara framåt” – Sverigedemokraterna valde ny partiledare vid riksårsmötet (2005), av Björn Söder, partisekreterare. (s. 1) [↩]
6. SD-kuriren nr 85, Sverigedemokraterna växer rekordartat. (s. 7) [↩]
7. Sverige-Kuriren nr 1 (1988), Lars Ljungh, ansvarig utgivare. [↩]
8. Övervakningen av nazister och högerextremister: forskarrapporter till Säkerhetstjänstkommissionen. (2002). Stockholm: Fritzes offentliga. Kapitel 8. Sverigedemokraterna, s. 173. [↩]
9. 1929 ändrade Sveriges Facistiska Kamporganisation (SFKO) namn till Sveriges Nationalsocialistiska Folkparti. Källa: Nazismen i Sverige 1924 – 1979 – Pionjärerna, partierna, propagandan, av Heléne Lööw, fil. dr i historia. Se kapitel 1. Lindholmare, Furugårdae och andra, s. 15. [↩]
10. Riksarkivet, Säkerhetspolisens personakt över Hilding Gustaf Sigvard Ekström. [↩]
11. Riksarkivet, Säkerhetspolisens personakt över Hilding Gustaf Sigvard Ekström. [↩]
12. Riksarkivet, Säkerhetspolisens personakt över Hilding Gustaf Sigvard Ekström. Hälsingborgs Polis Kriminalavdelning. D-n:r 172 1943. Rapport Tisdagen den 23 mars 1943. [↩]
13. Riksarkivet, Säkerhetspolisens personakt över Hilding Gustaf Sigvard Ekström. Hälsingborgs Polis Kriminalavdelning. D-n:r 172 1943. Rapport Tisdagen den 23 mars 1943. [↩]
14. Riksarkivet, Säkerhetspolisens personakt över Hilding Gustaf Sigvard Ekström. [↩]
15. Det tredje rikets uppgång och fall – Det nazistiska Tysklands historia, av William L. Shirer. Utgiven av Forum. Kapitel fyra – Den stora vändpunkten och början till slutet, s. 182 – 185. [↩]
16. Riksarkivet, Säkerhetspolisens personakt över Hilding Gustaf Sigvard Ekström. [↩]
17. Övervakningen av nazister och högerextremister: forskarrapporter till Säkerhetstjänstkommissionen. (2002). Stockholm: Fritzes offentliga. Kapitel 8. Sverigedemokraterna, s. 173. [↩]
18. Övervakningen av nazister och högerextremister: forskarrapporter till Säkerhetstjänstkommissionen. (2002). Stockholm: Fritzes offentliga. Kapitel 8. Sverigedemokraterna, s. 173. [↩]
19. Övervakningen av nazister och högerextremister: forskarrapporter till Säkerhetstjänstkommissionen. (2002). Stockholm: Fritzes offentliga. Kapitel 8. Sverigedemokraterna, s. 173. [↩]
20. Övervakningen av nazister och högerextremister: forskarrapporter till Säkerhetstjänstkommissionen. (2002). Stockholm: Fritzes offentliga. Kapitel 8. Sverigedemokraterna, s. 173. [↩]
21. Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets mot homosexuella, m.m. – straffansvarets räckvidd (SOU 2000:88), av Martin Borgeke m.fl. (s. 47) [↩]
22. Allmänna valen 1991 – Del 3 Specialundersökningar, s. 114. (Fotnot 2) Utgiven av Statistiska centralbyrån (SCB) 1993 som en del av Sverige officiella statistik (SOS) [↩]
23. Allmänna valen  1991. Del 2, Kommunala valen den 15 september 1991. Tabell 2.5 Kommunfullmäktigevalen 1991 valkretsvis. Övriga partier som erhållit mandat i kommunfullmäktige, s. 502 – 503. Utgiven av Statistiska centralbyrån (SCB) 1992 som en del av Sverige officiella statistik (SOS) [↩]
24. SD-kuriren nr 15 , s. 6 – 7. [↩]
25. SD-kuriren nr 15 , Vi tog ett mandat i Ed, och Hörr sen!, s. 7. [↩]
26. SD-Kuriren nr 15, Högervindar? Nej!  Demokratisk frammarsch! av Johan Lindgren, 1991. (s. 11) [↩]
27. SD-Kuriren nr 15, Högervindar? Nej!  Demokratisk frammarsch! av Johan Lindgren, 1991. (s. 11)  [↩]
28. SD-Kuriren nr 15, Högervindar? Nej!  Demokratisk frammarsch! av Johan Lindgren, 1991. (s. 11)  [↩]
29. Allmänna valen 1994 – Del 3 Specialundersökningar, s. 115. (Fotnot 3) Utgiven av Statistiska centralbyrån (SCB) och Statsvetenskaplig institutionen vid Göteborgs universitet 1995 som en del av Sverige officiella statistik (SOS)  [↩]
30. Allmänna valen  1994. Del 2, Kommunala valen den 18 september 1994. Tabell 2.5 Kommunfullmäktigevalen 1994 kommunkretsvis. Övriga partier som erhållit mandat i kommunfullmäktige, s. 504 . Utgiven av Statistiska centralbyrån (SCB) 1995 som en del av Sverige officiella statistik (SOS) [↩]
31. Allmänna valen  1994. Del 2, Kommunala valen den 18 september 1994. Tabell 2.5 Kommunfullmäktigevalen 1994 kommunkretsvis. Övriga partier som erhållit mandat i kommunfullmäktige, s. 505. Utgiven av Statistiska centralbyrån (SCB) 1995 som en del av Sverige officiella statistik (SOS) [↩]
32. Demokratins förgörare – om främlingsfientlighet, rasism och nazism (SOU 1999:10), av Bim Clinell m.fl. (s. 12)  [↩]
33. Vallag (2005:837) 6 kap. Valsedlar och kuvert / Tillhandahållande av valsedlar och kuvert 8 §. [↩]
34. Skolval2006 – Ungdomsstyrelsens slutrapport (2007:16), av Ungdomsstyrelsen. (s. 54) [↩]
35. Statistiska centralbyrån, Allmänna valen 2002. Huvudresultat, s. 6. [↩]
36. Valmyndigheten, Protokoll över valet till Europaparlamentet 2004, beslut den 17 juni 2004. Dnr 04-139/4. Bilaga 1 [↩]
37. SD-Kurirens hemsida, Vi tar kampen för yttrandefriheten: Var med och teckna Muhammed!, 060110. [↩]
38. Ibid. [↩]
39. SD-Kuriren nr 67, Säpo och UD stängde hemsidor, 2006. (s. 7) [↩]
40. Justitiekanslern, Fråga om Säkerhetspolisen eller Utrikesdepartementet agerat i strid med yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud?”. Beslut, 2006-03-24. (Dnr 1319-06-21) [↩]
41. Konstitutionsutskottets betänkande (2006/07:KU20), Se ärende 1, ”Vissa frågor rörande statsrådens tjänsteutövning, Utrikesminister Laila Freivalds och regeringens roll vid stängning av en hemsida”. [↩]
42. Alliansseger – Redogörelse för 2006 års valundersökning (2008), av Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, och Henrik Oskarsson, docent i statsvetenskap. Utgiven av Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet (GU) i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB),s. 197. [↩]
43. Ibid. (s. 209) [↩]
44. Ibid. Se tabell 13. (s. 229) [↩]
45. Ibid. (s. 266) [↩]
46. 310 val — 2006 års kommun- och landstingsval (2007), s. 12. Utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). [↩]
47. Allmänna valen 2006 – Del 4 Specialundersökningar, s. 16. Utgiven av Statistiska centralbyrån (SCB) 2008 som en del av Sverige officiella statistik (SOS). [↩]
48. Valmyndigheten, 2006 Allmäna val / Avgångna ledamöter / Tomma stolar, antal mandat (ledamöter) som inte kan besättas per 2009-05-08. [↩]
49. Statistiska centralbyrån (SCB) / Befolkning & Välfärd, Kvinnor och män i välfärdsstatistiken – några exempel, 2007 nr 3. [↩]
50. Skolval2006 – Ungdomsstyrelsens slutrapport (2007:16), av Ungdomsstyrelsen, s. 54. [↩]
51. Skolval2006 – Ungdomsstyrelsens slutrapport (2007:16), av Ungdomsstyrelsen, s. 7. [↩]
52. Skolval2006 – Ungdomsstyrelsens slutrapport (2007:16), av Ungdomsstyrelsen, s. 66. [↩]
53. Skolval2006 – Ungdomsstyrelsens slutrapport (2007:16), av Ungdomsstyrelsen, s. 68. [↩]
54. Skolval2006 – Ungdomsstyrelsens slutrapport (2007:16), av Ungdomsstyrelsen, s. 68. [↩]
55. Lag (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. [↩]
56. Ibid. (3 §) [↩]
57. För perioden 15 oktober 2006 t.o.m. den 14 oktober 2007 erhöll partiet 333 300 kronor. Källa: Partibidragsnämnden, protokoll för sammanträdet den 20 november 2006. (s. 2) För perioden 15 oktober 2007 t.o.m. den 14 oktober 2008 fick partiet 666 600 kronor. Källa: Partibidragsnämnden, protokoll för sammanträdet den 15 november 2007. (s.1) För perioden 15 oktober 2008 t.o.m. den 14 oktober 2009 erhöll partiet 999 900 kronor. Källa: Partibidragsnämnden, protokoll för sammanträdet den 22 oktober 2008. (s. 3) För perioden 15 oktober 2009 t.o.m. den 14 oktober 2010 erhöll partiet 999 900 kronor. Källa: Partibidragsnämnden, protokoll för sammanträdet den 28 oktober 2009. (s. 3) [↩]
58. Sverigedemokraternas partistadgar. Antagna av Riksårsmötet den 3 maj 2008 i Karlstad. (Se § 20. Avgifter till riksorganisationen.) [↩]
59. Ibid. [↩]
60. Tv4 Kvällsöppet Kvällsöppet med Ekdal & Hakelius, 070419. [↩]
61. Tv8 Sverige i fokus, Sverigedemokraterna, 070415. [↩]
62. Tv8 Adaktusson, 070412. [↩]
63. SD Kuriren nr 77, Lördagen: känsloladdat tal av Jimmie Åkesson av Hans-Olof Andersson, 2008. [↩]
64. Sverigedemokraternas partistadgar, antagna av Riksårsmötet den 3 maj 2008 i Karlstad,  s. 19. [↩]
65. Styrelsens verksamhetsberättelse och förslag – Riksårsmötet 2008. (s. 10) [↩]
66. Ibid. [↩]
67. Ibid. [↩]
68. SD Kuriren nr 77, Lördagen: känsloladdat tal av Jimmie Åkesson av Hans-Olof Andersson, 2008. [↩]
69. Styrelsens verksamhetsberättelse och förslag – Riksårsmötet 2008. (s. 9) [↩]
70. Ibid. [↩]
71. Tidskriften Fokus, makthavarlistan 2008, Fokus 14–21 november 2008. [↩]
72. Åkesson om… Vecka 40 – 52 2008, av Jimmie Åkesson. Utgiven av Blåsippans Förlag. (s. 40 – 41) [↩]
73. Lunds tingsrätt, mål nr FT 3762-07, meddelad 2008-04-11. [↩]
74. SD-kuriren nr 85, Sverigedemokraterna växer rekordartat. (s. 7) [↩]
75. Statistiska centralbyrån, Valet till Europaparlamentet 2009, s. 172. (Revidering 2010-07-13) Publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). [↩]
76. Trygghet och tradition – Sverigedemokraternas Kyrkopolitiska manifest 2009. (se ”Kyrkan och kulturarvet”) [↩]
77. Trygghet och tradition – Sverigedemokraternas Kyrkopolitiska manifest 2009. (se ”Kyrkan och omvärlden”) [↩]
78. Partiets kyrkobilaga för riks – Ta vara på möjligheten: Rösta på Sverigedemokraterna i kyrkovalet! – Sverigedemokrater i kyrkovalet. (s. 2) [↩]
79. Svenska kyrkan / Preliminärt valresultat / Röst- och mandatfördelning / 2009 / Kyrkomöte. (Rapport 1) [↩]
80. Valmyndigheten, Fördelning av mandat i riksdagen och fastställelse av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare, beslut 2010-09-23, dnr 10-211/4. Bilaga 1, s. 1. [↩]
81. Alliansseger – Redogörelse för 2006 års valundersökning (2008), av Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, och Henrik Oskarsson, docent i statsvetenskap. Utgiven av Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet (GU) i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). (s. 197) [↩]
82. Riksdagen, kammarens protokoll 2010/11:1 måndagen den 4 oktober, 12 § Anmälan om särskilda företrädare för partigrupperna. [↩]
83. Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje till etnisk nationalism: högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Lund: Studentlitteratur. [↩]
84. Vänsterpartiet, Nolltolerans mot rasism – Vänsterpartiets antirasistiska strategi, rapport från Vänsterpartiets riksdagsgrupp 2008, s. 8. [↩]
85. Vänsterpartiet, Nolltolerans mot rasism – Vänsterpartiets antirasistiska strategi, rapport från Vänsterpartiets riksdagsgrupp 2008, s. 5. [↩]
86. Canal 7, Hola Hola Amigos, Lars Ohly (v) och Jimmie Åkesson (sd) debatterar för första gången i ett TV-program, sändningsdatum: 2010-10-27. [↩]